Det är kört för Parisavtalets mål – chatta med experten
I dag säger FN för första gången rakt ut att det är omöjligt för världen att klara Parisavtalets mål om max 1,5 graders global uppvärmning.
Vad undrar du om framtidens klimat och vad som krävs av makthavare framåt?
Mathias Fridahl, forskare inom klimatpolitik, svarade på onsdagen på frågor i chatten nedan.
Chatta om klimatet med experten
Eren • Är vi körda nu?
Nej. Men utmaningen blir större år för år, eftersom utsläppen inte minskar i tillräckligt snabb takt, globalt. Vi kommer i allt högre grad behöva kombinera minskade utsläpp med ökade upptag av växthusgaser, parallellt med att vi gör mer för att anpassa våra samhällen till ett förändrat klimat.
Klara • Hur stor vikt bär konsumptionsmarknaden i klimatmålet - jag tänker på fast fashion och hur enkelt det är att köpa billigt skräp online
För klimatet är det nästan alltid bättre att konsumera varor med hög kvalitet och livslängd, och satsa mer pengar på att reparera, än att konsumera ”fast fashion” och ”skräp”. De svenska utsläppen från konsumtion är ungefär lika stora som utsläppen inom Sveriges territorium. Konsumtion har alltså en betydande påverkan på klimatet.
Pelle • Men svara på frågan hur man kan bestämma jordens medeltemperatur med en tiondels grads noggrannhet om 74 år jämfört med förindustriell tid när vi inte mätte jordens medeltemperatur på den tiden.
Vi har historiska temperaturdata från 1850 och framåt och modeller som med stor träffsäkerhet kan reproducera historiska klimat. Det finns alltid osäkerheter, men modellresultat för historisk klimat är väldigt robusta. Framtida klimat är svårare att veta med precision, inte minst på grund av återkopplingsmekanismer i jordsystemet som vi vet existerar men som vi inte riktigt vet när de triggas och i så fall hur stor effekt de får.
Elin • Hej! Nu när isarna smälter och mycket är ur balans, hur stor är sannolikheten att golfströmmen ”rubbas” och att de då genererar stora väder och temperaturförändringar? Exempelvis Sverige, kan de bli så att vi får de mycket kallare även om jorden i övrigt blir för varm?
Ja, om havscirkulationen i atlanten mattas av eller helt kollapser kan det bli kallare i Norden samtidigt som övriga världen blir varmare. Att uppskatta sannolikheten för denna risk är mycket svårt. Vi vet att risken finns, men vi vet inte om och i så fall vid vilken temperatur som risken kan realiseras.
Undrar • Hur ser smogläget ut runt om i värden? Blir vår luft mycket sämre år för år?
Luften förbättras år för år, mycket tack vare att förnyelsebar elproduktion ersatt kolkraft och för att transporter elektrifieras. Att vi minskat smog i världen innebär dock samtidigt att solens strålar mer effektivt når jorden och bidrar därför, ironiskt nog, till ökad uppvärmning. Denna ökade uppvärmning märks bland annat i Europa, som värms snabbare än det globala genomsnittet.
Sverige vs industriländer • Hur står sig Sverige i målet, jag har för mig att vi ligger långt fram jämfört mot andra länder som t ex Kina, Indien och USA. Är det så fortfarande och hur långt är just Sverige för att nå målet på 1,5 grader?
Sveriges bidrag till det globala målet omfattas av EU:s löfte till FN, vilket bland annat innebär att EU:s utsläpp ska vara 55% lägre 2030 än 1990. Sverige ser ut att kunna uppfylla vissa delar av de åtaganden vi har inom EU, medan andra kommer vara svåra att nå. EU är i sin tur mer ambitiöst än de flesta regioner, vilket bland annat speglar EU:s kapacitet att agera och EU:s historiska ansvar. Men EU arbetar också med omställningen för att säkra kontinentens konkurrenskraft på framtidens gröna marknader och för att stärka unionens energisäkerhet.
Sandra • Vilken påverkan har kött och mjölkindustrin globalt på klimatet? Vad skulle göra ordentlig skillnad vad gäller matvanor?
Animaliskt protein står för en mycket stor klimatpåverkan. De flesta scenarion som tar oss till maximalt +1,5°C år 2100 innehåller dietskiften. Att ändra till mer vegetabiliskt protein innebär att vi dels sänker utsläppen direkt, från jordbruket, men också att mer mark frigörs till att odla för exempelvis bioenergi som kan ersätt fossila bränslen i industrin och i transporter. Det finns alltså fler klimatvinster med mer vegetabilisk kosthållning.
Tommaso Debenedetti • Är det möjligt att nå ett klimatavtal inom de närmaste åren, eller ska vi anta att situationen är dömd att förvärras oåterkalleligt?
Vi kommer antagligen inte få ett nytt avtal på plats som ersätter Partisavtalet. Det vi behöver göra är att stärka arbetet med att genomföra det avtal vi redan har. Det saknas ambitionsnivå i löftena för att uppfylla avtalet, och det saknas dessutom politik för att genomföra de löften som getts. Mycket arbete återstår alltså, men vi har kommit längre än förväntat. Nu pratar vi om att politiken leder till cirka +2,7°C, för 10 till 15 år sedan var samma siffra en bra bit över +3°C.
Emma • Hur påverkas klimatet och global uppvärmning av AI-användning nu när det används överallt i vår vardag, jobb osv?
Under 2025 använde datacenter förAI, globalt, 155 TWh el. Samma år producerade vi i Sverige 160 TWh el, varav 130 användes i Sverige och 30 gick på export. Eftersom det globala energisystemet präglas av fossila bränslen innebär elanvändningen i datacenter att utsläppen ökar. Samtidigt kan vi använda AI för att effektivisera processer och hitta nya klimatlösningar. Tyvärr används AI också av fossilindustrin, vi vet därför inte vad netto-nyttan med AI kommer att bli.
Ivar • Jag tycker mig ha noterat att september 2023 var varmare än september i år, vilket inte innebär att det inte varit rekordvarmt, men borde inte El ninjo gjort att det i år borde satts ett nytt ”rekord”?
Vi har ännu inte all väderdata för 2026, men allt pekar på att vi går mot ännu ett rekordår. Om den globala medeltemperaturen i år kommer att överstiga temperaturen 2023 återstår att se, men risken finns. De senaste tre åren har i genomsnitt varit mer än 1,5°C varmare än förindustriell tid. Samtidigt kan det ett varmt år, globalt, vara ovanligt kallt i vissa regioner. Det har exempelvis skett under sommaren i norra Sverige. Väder är nyckfullt. Men trenden att vi går mot ett varmare klimat är samtidigt otroligt tydlig.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.