Här övar räddningstjänsten för krig – med erfarenheter från Ukraina
Minor, raserade byggnader och oexploderad ammunition. Räddningstjänsten runt om i landet tränar just nu på att hantera väpnade angrepp mot Sverige.
Övningarna bygger på verkliga händelser från kriget i Ukraina.
– Hjälp! Ropen skallar, det är kaos på platsen, men varifrån kommer rösten?
En kraftig explosion har inträffat i en byggnad och brandmännen på plats har fått till sig att flera personer ska vara skadade.
Den här gången är det en övning, men nyligen var brandmannen Erik Palm i Ukraina, där det här är vardag. Och nu förbereder sig Nerikes brandkår, precis som andra räddningstjänster, för att kunna arbeta under helt andra förhållanden än tidigare.
– Vi övar på minor, ammunition och raserade byggnader. Det handlar också om storskalig släckning på en helt annan nivå än tidigare, säger Erik Palm.
MCF-delegation besökte Ukraina
Han besökte Ukraina som en del av en delegation från Myndigheten för civilt försvar, MCF. I delegationen ingick personer från kommunala räddningstjänster runt om i Sverige, som arbetar med planering inför höjd beredskap.
Syftet med resan var att på plats ta del av hur ukrainsk räddningstjänst har anpassat sitt arbete under kriget, vilka svårigheter de mött och vilka lösningar de utvecklat. Erfarenheterna tas nu med hem och används i den svenska räddningstjänstens förberedelser.
– Använd tiden ni har. Förbered er väl. Det är sådana saker man fått till sig, säger Erik Palm.
Del av större nationell omställning
Förberedelserna är en del av en större nationell omställning för räddningstjänsten.
Målet är att fördubbla personalstyrkan vid höjd beredskap fram till 2033, bland annat genom att förstärka med civilpliktiga. Arbetet har redan påbörjats och ska trappas upp under de kommande åren.
– Det är en otrolig omställning. Regering och riksdag är supertydliga: Det som är dimensionerande, det är en väpnad konflikt, säger Erik Palm.
Starta videon för att se övningen där räddningstjänsten anländer till ett område med många skadade.
Det här ska räddningstjänsten klara 2033
- Förmåga att genomföra sök och räddningsinsatser, hantera oexploderad ammunition (OXA) samt indikera och sanera för skydd mot kemiska stridsmedel och kärnvapen,
- Beredskapsplanerat i varje kommun med en uthållighet om minst tre månader.
- Nått en personalvolym för höjd beredskap på 32 000 kvinnor och män.
- Grundutbildat och genomfört repetitionsövningar för all personal.
- Förmåga att agera självständigt på alla ledningsnivåer vid störda förhållanden.
- Förstärkts med materiella resurser och modern teknik anpassat till krigets krav.
Källa: Myndigheten för civilt försvar
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.