Tidöpartierna vann striden om landsbygden
SD backade men M gick framåt – Tidöpartierna stärker sitt grepp om landsbygden och vinner valet där med allt större marginal.
Skillnader i vardagsvillkor bidrar till den politiska klyftan mellan stad och land, enligt statsvetaren Maria Solevid.
– Missnöjet är mycket högre på landsbygden.
Marginalen till fördel för Tidö-blocket har ökat bland landsbygdsväljarna i Sverige i de två senaste riksdagsvalen. 2018 fanns inget Tidöavtal och skillnaden mellan partigrupperna var 0,2 procentenheter. I valet därefter, när en uttalad ambition om ett samarbete fanns, syntes en klyfta på 8,7 procentenheter, och i årets val är skillnaden 11,4 procentenheter.
De rödgröna partierna står samtidigt starkare i städer och tätortskommuner.
Enligt Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, beror skillnaderna mellan stad och landsbygd på sakfrågor och skilda levnadsvillkor snarare än ideologi.
– Man har en annan och sämre tillgång till myndigheter samt lokal och regional service än i en storstad. Sådana saker spelar stor roll.
SD tappar 2026
Drygt hälften av de västsvenska kommunerna räknas som landsbygdskommuner. Här har Tidö-partierna fått drygt 57% av rösterna i årets riksdagsval.
Det enda tappet i gruppen syns inom stödet för Sverigedemokraterna. I till exempel Svenljunga röstade mer än var tredje väljare på Sverigedemokraterna 2022. I år backade de med knappt fyra procentenheter.
– En förklaring som har lyfts till att SD backar är att frågor om migration samt lag och ordning var mindre viktiga i den här valrörelsen än tidigare, säger Maria Solevid.
– Många av de frågor som väljare har uppfattat som problem har också fått politiska åtgärder: hårdare straff, större fokus på gängkriminalitet och minskade skjutningar. När de frågorna inte når samma toppnivåer som tidigare kan andra partier på högersidan gå bättre. Framför allt ser vi att Moderaterna har gått bättre.
Sakfrågorna som avgör
Men väljarna verkar ändå stanna inom Tidö-blocket och i Svenljunga syns istället att Liberalerna och Kristdemokraterna gått framåt i årets val.
Göteborgs universitet har forskat på hur väljarbeteende skiljer sig mellan stad och land sedan 1986.
Skillnaderna syns i flera politiska frågor, bland annat synen på stöd till glesbygden, EU, hårdare fängelsestraff, vindkraft och flyktingmottagande.
– Föga förvånande är en viktig fråga huruvida man tycker att det är ett bra eller dåligt förslag att öka stödet till glesbygden, säger Maria Solevid.
Väljarstöd mellan blocken
S+V+MP+C
Riket: 49,6 %
Landsbygdskommuner: 43,4 %
Övriga kommuner: 51,0 %
M+SD+KD+L
Riket: 48,8 %
Landsbygdskommuner: 54,8 %
Övriga kommuner: 47,4 %
KLYFTAN MELLAN STAD OCH LAND
Sammanställningen är gjord genom att räkna fram det slutgiltiga valresultatet till riksdagen i de 145 av 290 kommuner som enligt Tillväxtverket är landsbygdskommuner.
De kommunerna är i sin tur uppdelade i tätortsnära (72), glesa (58) eller mycket glesa landsbygdskommuner (15).
Tillväxtverket har tre typer av landsbygdskommuner:
Tätortsnära landsbygdskommuner är kommuner...
• Där högst 50 procent av befolkningen bor i tätbefolkade områden
• Minst 50 procent av befolkningen kan ta sig till en större stad på mindre än 45 minuter med bil.
Exempel: Laholm
Glesa landsbygdskommuner är kommuner...
• Där högst 50 procent av befolkningen bor i tätbefolkade områden
• Mindre än 50 procent av befolkningen kan ta sig till en större stad på mindre än 45 minuter med bil.
Exempel: Ljusdal
Mycket glesa landsbygdskommuner är kommuner...
• Där det inte finns några tätbefolkade områden
• Befolkningen har i genomsnitt mer än 90 minuters resa med bil till en större stad.
Exempel: Arjeplog
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.