Samordnaren: ”Våldsbejakande grupperingar i kommunen”
Våldsbejakande, extremistiska grupperingar är en del av vardagen inom Hudiksvalls kommungränser – och det är pojkar och unga män som är den primära måltavlan.
Under 2024 rapporterade bland annat P4 Gävleborg om grupperingar i Hudiksvall som jobbar för att locka till sig framförallt yngre män. I samband med skoldådet i Fagersta var ämnet mycket omdiskuterat, och sedan dess har flera skolor i Gävleborg fått hot om just våld.
Så här säger Smilla Thelin, som är brottsförebyggande samordnare vid Hudiksvalls kommun, om läget i dag:
– Vi har fortfarande våldsbejakande, extremistiska grupperingar i kommunen. Det är svårt att säga med säkerhet, exakt hur stort problemet är, men vi vet att det finns viss aktivitet kopplat till de här grupperna inom kommunens gränser.
Hon vill inte prata om exakt vilka dessa grupperingar är, men berättar att man följer utvecklingen på ett brett plan, utan att begränsa sig till specifika rörelser, och att det förebyggande arbetet handlar om att stärka sociala band och att skapa en känsla av tillhörighet och sammanhang.
Unga män
Målgruppen som diskuteras när det kommer till våldsbejakande innehåll i sociala medier och för våldsbejakande och extremistiska grupperingar är unga män, en bild som Smilla Thelin delar utifrån situationen i Hudiksvalls kommun.
– Absolut, det är pojkar och unga män mellan 15 och 25 år som är den absolut främsta målgruppen, säger hon och berättar att de ofta kommer i kontakt med företeelsen genom digitala arenor.
Hon nämner både Tiktok och Telegram som vanliga vägar in i den våldsbejakande gemenskapen.
– Det är bekymmersamt eftersom det är arenor med begränsad vuxennärvaro och insyn.
Gemenskap
När det kommer till frågan om varför det är just unga män som framförallt lockas till denna typ av innehåll och grupperingar så menar Smilla Thelin att det inte nödvändigtvis måste handla om ideologiska övertygelser, utan en önskan om gemenskap och sammanhang.
– Jag tänker att maskulinitetsnormer också påverkar. De här miljöerna har ofta väldigt traditionella maskulinitetsideal där styrka och dominans värderas högt, säger hon och fortsätter:
– En del forskning visar också att det är ganska vanligt för personer i de här miljöerna bär med sig ett misslyckande kopplat till sin manlighet. Det kan inte exempel handla om svårigheter och upp till förväntningar när det kommer till ekonomisk framgång eller status eller relationer.
Hon menar att dessa miljöer då erbjuder en förklaring till varför man upplever att det har blivit så.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.