Direkt Moskvastöd går inte hem i Sverige och inte heller i större delen av Europa. Ingen som vill bli tagen på allvar i vårt land kan säga att Ryssland har rätt och Ukraina fel i kriget.
Något vanligare är resonemang av typen ”Rysslands krig är visserligen orättfärdigt, men…”. Detta ”men” går gärna ut på att Ryssland är för stort och för hänsynslöst för att kunna besegras.
Till samma tankepalett hör åsikten att priset som ukrainare betalar för att stå emot Ryssland är för högt, att det är bättre att acceptera en fred på ryska villkor. Det uttalas i regel av människor som befinner sig på behörigt avstånd från ukrainska miljöer där sådana avväganden görs.
Det är förståeligt. Få som följer offentliga diskussioner i Ukraina, pratar med tillräckligt många ukrainare eller läser opinionsmätningar kan komma fram till något sådant.
Kyjivs internationella sociologiska institut, KIIS, undersöker regelbundet ukrainarnas inställning till allt möjligt. Under det fullskaliga kriget ställer man återkommande frågor till medborgarna som fångar upp försvarsviljan och viljan till uppoffringar, synen på fienden och den egna försvarsledningen liksom inställning till konkreta krav som ställts på Ukraina av Ryssland och, på senare tid, av USA.
Sägas bör att attityder inte alltid låter sig fångas i raka enkäter. Men några grunddrag är tydliga: För det första litar ukrainarna inte på Ryssland. De inser att avtal med den ryska ledningen är värda noll och intet. För det andra uppfattar ukrainarna Rysslands mål som inget mindre än att utplåna Ukraina som en självständig stat. Alla vet också hur livet under rysk ockupation ser ut – förtryck av en grad som är svår att hitta någon annanstans i världen.
Av det följer att alternativet till de plågor som ukrainarna tvingas utstå i dag är ojämförligt värre.
I mätningen som genomfördes nu i oktober fick folk frågan hur länge de är villiga att uthärda kriget. 62 procent valde svarsalternativet ”så länge det krävs”. 21 procent svarade ”några månader, upp till ett halvår”. Det är i stort samma andelar som för två år sedan och något mindre stoiskt än på våren 2022.
Följande scenario har ställts som en fråga några gånger under 2026: Ukraina drar tillbaka sina trupper från de delar av Donbas som landet för närvarande kontrollerar, det vill säga från bland annat Kramatorsk och Slovjansk, och dessa områden övergår till rysk kontroll. I utbyte ger USA och Europa Ukraina säkerhetsgarantier.
Sju procent går med på det utan vidare. 28 procent svarar att det är ett svårt men acceptabelt beslut. 61 procent väljer svarsalternativet ”fullkomligt oacceptabelt”. Motståndet till tillbakadragande är större än första gången frågan ställdes i januari.
Människor i Ukraina vet vem de har att göra med och de är fullt på det klara över konsekvenserna av sina beslut. De utanför Ukraina som resonerar om fred bör lyssna på ukrainarna, inte bara prata om dem.