Frågar du hellre ChatGPT om råd än en kompis? Låter du AI formulera svaret till din dejt? Du är inte ensam. På några sekunder kan vi få hjälp att skriva ett mejl, sammanfatta en text eller svara på en fråga. Det kan vara skönt. Men vad händer när vi vänjer oss vid att alltid ta den enklaste vägen, och vad händer med de barn som aldrig har känt till något annat?
Enligt Internetstiftelsens nya rapport ”Svenskarna och internet 2026” använder nästan 7 av 10 barn mellan 8 och 19 år AI. På högstadiet och gymnasiet är det närmare 9 av 10. Allra snabbast ökar användningen bland de yngre: på mellanstadiet har andelen som använder AI-tjänster som ChatGPT ökat från 41 till 60 procent på bara ett år.
Det är inte användningen i sig som oroar oss, utan vad som händer med det egna tänkandet. Bland 16–19-åringar som använder AI uppger 36 procent att de inte kontrollerar om svaren är korrekta, jämfört med 22 procent bland AI-användare i stort. Den generation som använder AI mest är alltså också den som ifrågasätter den minst. Mer än var tredje AI-användare på låg- och mellanstadiet upplever dessutom att de skriver med en person eller en kompis.
Lägst hjärnaktivitet
Den mänskliga hjärnan är fantastisk. Varje gång du läser, lär dig något nytt eller utmanar dig själv skapas och stärks kopplingar mellan nervceller. Så vad förlorar vi när tekniken inte längre hjälper oss att tänka, utan tänker åt oss?
I en uppmärksammad studie från MIT förra året skrev universitetsstudenter uppsatser med AI, med sökmotorer eller helt utan hjälpmedel. Gruppen som använde AI visade lägst hjärnaktivitet och hade svårast att minnas vad de själva hade skrivit. Studien är liten, men den väcker en viktig fråga: vad händer med lärandet när ansträngningen försvinner?
I september presenterades Pisa 2025, och resultatet är skrämmande. Svenska 15-åringar presterar sämre än någonsin i både läsförståelse och matematik. Tappet i läsförståelse motsvarar ungefär ett helt års lärande. Någon enskild orsak går inte att peka ut, men vi vet att aktiviteter som att läsa på djupet, kämpa med en svår text och formulera en egen tanke tränar hjärnan. Det är precis de momenten som är lättast att hoppa över när en chattbot står redo med ett färdigt svar.
För att använda AI krävs att man har kunskap och att den kunskapen vilar på fakta. Tekniken kan hjälpa oss med mycket, allt från röntgenbilder till trafikflöden. Men det är avgörande att vi samtidigt fortsätter att använda våra egna hjärnor och utveckla vårt kritiska tänkande. En förutsättning för att göra det är att vi tränar hjärnan genom läsande och lärande.
Elever behöver få läsa, skriva och resonera på egen hand för att bygga sitt eget ramverk innan AI blir ett framträdande verktyg
I höst har vi lyft frågan genom kampanjen A non-thinking generation, en fiktiv intresseorganisation som arbetar för ett mindre tänkande samhälle. Det är förstås satir, men siffrorna ovan gör att skämtet skaver.
Vår vision är ett kunskapsorienterat samhälle där läromedel av hög kvalitet för alla är en självklarhet. Därför uppmanar vi till att:
-Värna det egna tänkandet genom hela skolgången. Förutsättningen för att kunna ifrågasätta är att själv besitta kunskap. Elever behöver få läsa, skriva och resonera på egen hand för att bygga sitt eget ramverk innan AI blir ett framträdande verktyg.
-Säkerställ att elever har läromedel i alla ämnen. Elever ska möta texter som hjälper dem att förstå sammanhang och upptäcka samband, och genom det utveckla sitt eget kritiska tänkande.
-Prioritera arbetet med källkritik i klassrummen. Elever behöver lära sig att ifrågasätta, dubbelkolla och resonera kring de svar AI ger.
Om läsande, lärande och ifrågasättande ersätts av färdiga AI-resonemang riskerar vi att förlora vad det faktiskt innebär att vara människa. Det är en tanke som går ända tillbaka till Decartes som sökte en grund som inte gick att tvivla på. Han fann att ”jag tänker, därför finns jag”. Det mänskliga ligger inte i att alltid ha rätt svar – det ligger i tänkandet.
Det är vi som formar samhället våra barn växer upp i. Låt oss se till att det är ett samhälle där den mänskliga intelligensen värderas högre än den artificiella.
Det är vårt ansvar att se till att barnen som växer upp i dag blir generationen som tänker tillsammans med AI. Inte generationen som slutade tänka på grund av den.
Per Kornhall Läromedelsförfattarna
Katarina Gospic hjärnforskare och AI-entreprenör