Sedan några dagar tillbaka är inte längre riksdagsledamoten Mohamed Ali (V) sjukanmäld hos riksdagen. Enligt Vänsterpartiet tillträder han därför ”inom kort”.
Det pågår just nu en förundersökning om påstått valfusk i Borlänge i anslutning till Mohamed Alis valkampanj, men han är inte personligen delgiven någon misstanke i ärendet. Därför anser Vänsterpartiets gruppledare Samuel Gonzalez Westling att det är ”naturligt” att han tjänstgör i riksdagen.
Det är inte partiet som avgör om en vald ledamot får behålla sitt uppdrag. En domstol kan däremot skilja en ledamot från uppdraget om personen genom brott har visat sig uppenbart olämplig för det.
En ledamot kan således göra sig skyldig till brott och ändå tjänstgöra i riksdagen. Den viktigare frågan, som förblir obesvarad, är varför Mohamed Ali överhuvudtaget är svensk medborgare och därför har rätt att ta plats i Sveriges lagstiftande församling.
2013 beviljades han permanent uppehållstillstånd som anhörig, trots att Migrationsverket inte ansåg hans identitet styrkt. Han ansökte om svenskt medborgarskap 2023 och fick avslag 2024. Efter att även överklagandet avslagits ansökte han på nytt. I februari 2026 beviljades han till slut medborgarskap.
Vad som förändrades mellan avslaget 2024 och februari 2026 är oklart. Det ursprungliga skälet till att Mohamed Ali inte fick medborgarskap var att han inte uppfyllt kravet på ”hederligt levnadssätt”. I klartext: Han betalade inte sina skulder. Men Mohamed Ali blev inte helt plötsligt samvetsgrann med sina skulder; han fortsatte som vanligt.
Expressens granskningar i ämnet visar ett återkommande mönster.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) krävde 2016 tillbaka studiestöd från Ali. Han betalade inte och kunde inte nås för delgivning. År 2017 avtalade han om avbetalning men gjorde bara första betalningen. Inte heller en ny plan 2018, på 100 kronor i månaden, följdes.
Han betalade inte avgifterna för teoriprov, körprov och hyra av uppkörningsbil. Obetalt underhåll för hans barn gick via Försäkringskassan till Kronofogden. Ett blancolån på 83 655 kronor missköttes och ledde till domstolsprocess.
Skulderna omfattade också fortkörnings- och parkeringsböter samt krav från regioner, Telia, hyrbilsföretag och låneinstitut. Tre skulder till SL på sammanlagt cirka 8 400 kronor gällde obetalda tilläggsavgifter för resor utan giltig biljett.
I september 2022 beviljades han skuldsanering för ett 40-tal skulder på totalt 163 045 kronor. Eftersom betalningsförmåga och utmätningsbara tillgångar saknades bestämdes betalningen till noll kronor. Planen var att skulderna skulle skrivas av sommaren 2027.
Under skuldsaneringen har han ägt minst tre fordon som bidragit till nya skulder. En bil med över 5 000 kronor i parkeringsböter bogserades bort av Stockholms stad i februari 2025, medan hans nya medborgarskapsansökan behandlades, och skrotades senare. Kravet för bärgning och förvaring gick till Kronofogden.
Under perioden april 2024 till juni 2026 fick han elva nya betalningsförelägganden utanför skuldsaneringen. Tio gick till indrivning. Han betalade över 17 000 kronor för parkeringsböter, fordonsskatt och böter till polisen.
Under två år stängdes han av från arbetsmarknadsersättning vid minst nio tillfällen, totalt 405 dagar. Skälen var bland annat uteblivna aktivitetsrapporter, frånvaro och insatser som inte fullföljdes. I juni 2025 hävdade han inför domstol att kronofogdeskulden var helt återbetald, trots pågående skuldsanering.
Frågan är vad som förändrades mellan avslaget 2024 och beslutet i februari 2026? Perioden för de elva nya betalningsföreläggandena sträcker sig visserligen till juni 2026, och samtliga kan därför inte utan vidare åberopas som uppgifter tillgängliga före beslutet. Men vilka uppgifter om skulderna hade Migrationsverket när beslutet fattades, och hur bedömdes de?
Uppgifterna väcker frågor om hur Migrationsverket bedömde hans levnadssätt när medborgarskapet beviljades. För att avgöra om beslutet var felaktigt behöver beslutet och dess underlag granskas utifrån de regler som gällde då.
Det finns i dag ingen möjlighet att återkalla hans medborgarskap på den grunden att det skulle ha beviljats genom vilseledande uppgifter. En utredning har föreslagit att medborgarskap i vissa fall ska kunna återkallas från personer med dubbla medborgarskap, bland annat om det förvärvats genom medvetet vilseledande uppgifter. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028 och förutsätter en grundlagsändring. Ett felaktigt myndighetsbeslut är dock inte i sig tillräckligt för att förslagets återkallelsegrunder ska vara uppfyllda.
Mohamed Ali har gång på gång underlåtit att betala sina skulder och fullfölja ingångna överenskommelser. Nu ska han vara med och stifta Sveriges lagar. Hur hans återkommande försummelser kunde förenas med kravet på ett hederligt levnadssätt och ett svenskt medborgarskap återstår att förklara.