Därför kan vi behöva ta bort en sekund
En enda sekund kan orsaka problem för världens datasystem. Nu diskuteras ett förslag om att helt slopa de så kallade skottsekunderna från maj nästa år något som Svenska Dagbladet tidigare rapporterat.
– Den stora vinsten är att man får en tid som inte hoppar fram och tillbaka, säger Eric Stempels, forskare i astronomi vid Uppsala universitet.
Därför behöver vi justera tiden
Jorden snurrar inte ett varv runt sin egen axel på exakt 24 timmar. Skillnaden handlar om millisekunder, men över tid växer den.
För att våra klockor ska fortsätta följa jordens rotation infördes därför skottsekunder 1972. Det innebär att en extra sekund läggs till världstiden vid behov.
– Klockan på väggen går lite fel jämfört med hur jorden roterar runt sin axel, förklarar Eric Stempels.
Den senaste skottsekunden lades till 2016. Men på senare år har jordens rotation blivit snabbare, vilket innebär att vi för första gången kan behöva ta bort en sekund i stället.
Kan skapa problem för datorer
Problemet är att tidsjusteringarna kan orsaka störningar i tekniska system som är beroende av exakt tid, exempelvis datorer, GPS och flygtrafik.
Olika företag har dessutom valt att hantera skottsekunder på olika sätt. Vissa justerar klockan direkt, medan andra sprider ut förändringen över ett helt dygn.
– Det betyder då att det finns datorer på nätet som anger en annan tid än andra datorer, säger Eric Stempels.
Vill slopa skottsekunderna
Under tisdagen inleds en internationell konferens i Versailles där ett förslag om att avskaffa skottsekunderna ska behandlas.
Om förslaget går igenom ska världstiden bli kontinuerlig från den 20 maj 2027 och inte längre behöva justeras med enstaka sekunder för att följa jordens rotation.
– Den stora vinsten är att man då får en tid som inte hoppar fram och tillbaka, att man vet exakt hur många sekunder det finns mellan två angivna tidpunkter, säger Eric Stempels.
Se Eric Stempels förklaring i videon.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.