Korrespondenten: ”Klassas inte som traditionella krigsfångar”
En svensk man som uppges ha stridit för Ukraina har gripits i Ryssland.
Enligt SVT:s Ukrainakorrespondent har det blivit vanligare att Ryssland lagför utländska soldater för terrorbrott.
– Man klassar det annorlunda än om de vore traditionella krigsfångar, säger Rebecca Haimi.
En svensk man i 35-årsåldern har gripits i Ryssland, misstänkt för att olagligen ha korsat gränsen. Ryska myndigheter anklagar honom även för att ha planerat sabotage. Mannen uppges ha stridit som volontär för Ukraina.
En video som cirkulerar på sociala medier och i ryska kanaler uppges visa ett förhör av mannen.
– Vad som framkommer i förhöret är svårt att dra slutsatser kring eftersom det är svårt att utesluta att saker som sägs där kanske är under press och tvång, säger SVT:s Ukrainakorrespondent Rebecca Haimi i SVT:s Morgonstudion.
”Det här fallet är annorlunda”
2022 greps en svensk man av ryska soldater i Ukraina. Han utlämnades sedan i en fångutväxling. Men det här fallet är annorlunda eftersom han ska ha befunnit sig på ryskt territorium, menar Rebecca Haimi.
– Man kan säga generellt också om Ryssland, att man terrorklassar vissa ukrainska förband, säger hon och fortsätter:
– Det har blivit vanligare att man lagför gripna ukrainska soldater eller utländska soldater som strider för Ukraina och anklagar dem för terrorbrott eller annan typ av brottslighet. För man klassar det annorlunda än om de vore traditionella krigsfångar.
Brott som ger långt straff
Formellt anklagas mannen i första hand för olaglig gränsöverträdelse och han kommer att sitta i ryskt förvar till och med den 6 december.
– Men troligtvis kommer ytterligare anklagelser riktas mot honom, som till exempel terrorbrott, förberedelse till sådant eller sabotage, säger Haimi.
Den typen av brott kan 15-21 år i ryskt fängelse.
– Men det återstår att se vad han formellt kommer att anklagas för.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.