Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
DEBATT | SKATTEPOLITIK
Vi som skriver den här debattartikeln är krögare från olika delar av landet. Vi finns där du bor och arbetar – i stan och på landet, i norr och söder. Mycket förenar oss. Den stora kärleken till maten, strävan att ge våra gäster riktigt fin service, att skapa minnesvärda upplevelser och stunder.
Varje vardag serverar vi lunch till människor som får samhället att fungera. Vi ser hur viktig lunchen är – för orken, hälsan och gemenskapen på jobbet.
Men vi ser också att många väljer bort restauranglunchen. Inte för att de inte vill äta ordentligt, utan för att de inte tycker sig ha råd. De tar en chokladkaka i farten eller hoppar över lunchen helt. När plånboken blir tunnare är restauranglunchen en av de första sakerna som ryker. Det märks direkt hos oss.
Lunchen är nämligen inte någon liten sidogren i vår verksamhet. Den är själva motorn. Det är lunchserveringen som får vardagen att gå ihop, som gör att vi kan ha personal på plats, köpa in råvaror och fortsätta hålla öppet. När färre gäster kommer in genom dörren försvinner inte bara intäkter – också arbetstillfällen hotas.
Därför behövs politik som både hjälper vanliga löntagare och stärker jobben i en bransch där många får sin första chans. Vår uppmaning är enkel: gör måltidsförmånen skattefri så att fler företag runt om i Sverige kan hjälpa sina anställda att få en ordentlig lunch. Forskningen visar med tydlighet att människor gör hälsosammare val när deras ekonomi tillåter det.
I dag kan en arbetsgivare vilja göra något bra och erbjuda sina anställda lunch eller stöd till lunch under arbetsdagen. Men då slår reglerna till.
En måltidsförmån räknas i dag som en skattepliktig förmån. Det betyder att den anställde förmånsbeskattas, alltså får betala skatt på värdet av måltiden. Arbetsgivaren har heller ingen rätt att dra av kostnaden. Resultatet blir att något som borde vara enkelt i stället upplevs som krångligt och dyrt.
Så hur borde det fungera? Nationalekonomen David Sundén har, på uppdrag av företaget Edenred, räknat på det. Skatteverket har satt förmånsvärdet för en lunch till 124 kronor. Den anställde och arbetsgivaren betalar hälften var, 62 kronor. Men eftersom arbetsgivarens del i Sundéns förslag blir avdragsgill stannar kostnaden på 34 kronor.
Liknande system finns redan i närmare 20 EU-länder. I Sverige har vi redan friskvårdsbidrag och en historik av lunchstöd genom rikskupongerna.
Men varför ska staten skattebefria arbetslunchen? Svaret är enkelt: Därför att pengarna kommer tillbaka på andra sätt. När fler får råd att äta lunch ute behöver vi anställa fler. Om 30 procent av Sveriges anställda får måltidsförmån kan 15 500 arbetstillfällen skapas. Eftersom ingen annan bransch anställer så stor andel unga och utrikesfödda som vår är det värdefulla jobb – ofta vägen in på arbetsmarknaden.
För varje anställd skulle det innebära en förstärkning av hushållskassan på 1 300 kronor i månaden. Pengar som genererar skatteintäkter när de konsumeras.
Lyssna, politiker: Sverige behöver ett lunchlyft – nu!
Per Andersson och Sven Jannesson
Tre kockar, Göteborg
Sacha Chandra
Brödernas (22 orter, bl.a. Duved, Sundsvall, Borlänge och Hudiksvall)
Besim Dellal
Tjuren Bravo, Stockholm
Jack Ha
Rosegarden (16 orter, bl.a. Umeå, Värnamo, Kristianstad och Ystad)
Karin Hedlund
Enoteket, Norrköping
David Jonsson
Annes Husman, Jönköping
Otto Malmgren
Ankis café/Ottos kök AB, Stockholm
Tony Mansour
Moccadeli (9 orter, bl.a. Örebro, Skövde, Kalmar och Linköping)
Lars Nygren
Nygges Grill, Mölndal
Yilmaz Rhawi
Elektra Café, Stockholm
Gökhan Tok
Cornostrada, Stockholm
Sasja Velander
Gottfrieds, Stockholm
Kim Björklund
Matmagasinet, Helsingborg.