INSÄNDARE. Det är dags att lyfta blicken från den svenska nettobetalningen till Europeiska unionen och se till helheten. Exportberoende Sverige kan inte både dra nytta av ett starkt Europa och konsekvent motarbeta de investeringar som krävs för att bygga det, skriver Niklas Olausson.
Sverige driver just nu en mycket återhållsam linje i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Självklart ska EU-pengar användas effektivt. Men att framför allt fokusera på att minska Sveriges betalning riskerar att bli både kortsiktigt och kontraproduktivt.
Enligt Svenskt Näringsliv går 60 procent av vår export till EU:s inre marknad. Den beräknas bidra till omkring en miljon jobb, motsvarande cirka 20 procent av alla jobb i landet. Vårt välstånd är alltså i hög grad beroende av den europeiska marknad som vi nu riskerar att försvaga.
Samtidigt står Europa inför växande utmaningar. Vi behöver stärka vår säkerhet, klara klimatomställningen och möta den globala konkurrensen. Det kräver gemensamma investeringar och politisk handlingskraft. Att under kommande år kräva en mindre EU-budget är inte ekonomiskt ansvarstagande. Det är att blunda för vad som står på spel.
Och de franska bönderna, då? Pandemin visade hur sårbara våra försörjningskedjor är. Ett livskraftigt europeiskt jordbruk bland grannländer främjar Sveriges livsmedelsförsörjning och Europas motståndskraft.
Det är dags att lyfta blicken från nettobetalningen och se till helheten. Exportberoende Sverige kan inte både dra nytta av ett starkt Europa och konsekvent motarbeta de investeringar som krävs för att bygga det.
Regeringen, ompröva er förhandlingslinje!
r om insändare: Så skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare