Lagom till sportlovet. Då planerar Liseberg att öppna det återuppbyggda vattenlandet Oceana för allmänheten, skriver Göteborgs-Posten.
TT
Text
”Målet är att vara lite lagom uppvärmda inför sportloven, så vi hoppas alla göteborgare och turister får bada då”, säger Stephanie Parke, driftansvarig chef för Oceana, till tidningen.
Sportloven pågår mellan den 15 februari och 12 mars nästa år.
Liseberg räknar med att rekrytera 100 personer till nysatsningen, och trycket på tjänsterna är stort. Över 1.000 personer har sökt jobb enbart vid bad och entré, enligt GP.
Parken skulle ha öppnat för över två år sedan, men planerna stoppades av den brand som ödelade bygget i februari 2024. En person omkom i branden.
Innehåll från RambollAnnons
Så bygger du motståndskraft – tre enkla steg för att
möta nya krav på kritisk infrastruktur
Nya EU-krav, cyberhot och mer extremväder gör att många kommuner, bolag och samhällsviktiga verksamheter tappar överblicken. Enligt Rambolls resiliensexpert Karin Palmblad går det att komma vidare med en enkel modell i tre steg som hjälper verksamheter att sortera kraven, se sina sårbarheter och börja i rätt ände.
För många kommuner och bolag är det inte ett enskilt direktiv inom beredskap som skapar huvudbry. Det är mängden. Nya krav, som exempelvis EU:s CER-direktiv, har lagts ovanpå ett redan pressat läge. Cyberhot, extremväder, störningar i leveranskedjor och ett mer spänt omvärldsläge gör att frågorna hamnar på ledningsbordet.
Karin Palmblad, senior resiliensexpert på Ramboll, möter ofta verksamheter som vill göra mer men inte vet var de ska börja.
– Det är många utredningar inom alla samhällsviktiga sektorer, som transport, vatten och energi. Det hänger ihop med den nuvarande hotbilden, säger hon.
Samtidigt har beroendena blivit fler, både till digitala system, leverantörer och andra aktörer. Då räcker det sällan att läsa in sig på ett nytt direktiv. Frågorna blir snabbt konkreta: vad måste fungera, vilka andra är vi beroende av och vad händer om något brister?
– Det gäller att förstå varför vi är samhällsviktiga och hur vi tillsammans kan förbereda oss för det oönskade, om vi behöver lagerhållning och vilka behov det offentliga har kopplat till oss som privat aktör.
För Ramboll handlar motståndskraft inte bara om planer och krisövningar. Mycket kan skapas redan i tidiga skeden, till exempel när kritisk infrastruktur projekteras och byggs. Då går det att väga in robusthet från början: reservlösningar, driftbehov, tekniska beroenden och hur anläggningen ska fungera även vid störningar.
Tre steg till ökad motståndskraft
När arbetet rör en befintlig verksamhet utgår Rambolls modell för ökad beredskap och motståndskraft från tre steg. Det första är att kartlägga funktioner, system, leverantörer, kompetenser och samarbeten som redan finns på plats. Ofta handlar det inte om att börja från noll, utan om vad som behöver stärkas.
– Många aktörer har redan mycket på plats för att vardagen ska fungera. Frågan är hur de också ska fungera vid kris eller krig, säger Karin Palmblad.
Det andra steget är att gå från lägesbild till handlingsplan. Då behöver verksamheten sortera vad som är mest bråttom, vem som äger frågorna och hur arbetet ska drivas vidare.
– Det kan till exempel vara att planera och genomföra övningar, utbilda personalen, skapa nya samarbeten eller bekräfta de relationer man redan har. Det är viktigt att ta analysen vidare och faktiskt sätta den i verket.
För komplexa och mindre verksamheter blir resursfrågan kännbar. Allt går inte att bygga upp på egen hand. Då blir samverkan mindre av ett honnörsord och mer av en praktisk nödvändighet.
– Vi behöver öva tillsammans men framför allt lära känna varandra och ta reda på vilka behov som finns, var det går att ställa om och vad som behöver vara på plats tidigt.
Det tredje steget är att pröva arbetet i praktiken. Ett avtal på plats eller ett lager i teorin betyder inte att verksamheten är förberedd. Först i en övning märks det vem som gör vad, vem som fattar beslut och vad som måste hållas i gång först.
– Man måste våga utmana den administrativa bördan. Det är viktigt med ordning och reda men nu skapar vi onödig administration i systemet. Även tillsynen behöver bli mer av ett tillsammansarbete för motståndskraften i praktiken. När arbetet testas blir det också tydligare vad som saknas.
Anpassa metoden efter hotbilden
Metoden går att använda vid flera typer av störningar, men prioriteringarna skiftar beroende på vad verksamheten behöver klara.
– När det gäller cyber handlar det om utbildning, incidentrapportering och tidig krishantering. Vid extremväder måste man snabbt kunna gå ut med ett budskap till både allmänhet och internt. Vid störningar i samhällsviktig verksamhet är privat och offentlig samverkan mycket viktig.
För den ledningsgrupp som ännu inte kommit i gång kan en enkel krisövning vara ett bra första steg, gärna med fler deltagare än de vanliga krisfunktionerna.
– Jag har aldrig mött en organisation som tycker att en sådan övning var slöseri med tid. Oftast tycker alla att det var så bra att vi måste göra mer av det, avslutar Karin Palmblad.