Jag vill ge min dotter ett årskort i sjuårspresent. Att själv kunna åka buss till och från skolan vore ett stort steg mot självständighet. Men innan dess vill jag veta vad hon faktiskt kan förvänta sig av Skånetrafiken.
Jag har frågat flera gånger vilket bemötande och vilken hjälp en sjuåring som reser ensam kan förvänta sig. Svaret har upprepats omkring åtta gånger: stör inte chauffören under färden. Självklart ska chauffören koncentrera sig på trafiken. Men det besvarar inte frågan och det är det jag frågar.
När jag till slut fick ett annat svar blir jag förvånad – att bemötandet kan bero på om chauffören har en bra eller dålig dag. Ska ett barns möjlighet att få hjälp verkligen vara så oförutsägbar?
I Spanien och Schweiz har jag upplevt att chaufförer välkomnar barn som reser ensamma och söker ögonkontakt. Jag begär inte barnpassning. Jag begär tydlighet.
Skånetrafiken, svara därför konkret: Finns det rutiner för hur chaufförer ska bemöta barn som reser ensamma? Vad får en sjuåring göra om hon blir osäker, åker för långt eller behöver fråga om hjälp? Vilket ansvar har chauffören, och var går gränsen? Hur kontrollerar ni att de trafikföretag ni anlitar följer era riktlinjer? Och om riktlinjer saknas – varför?
Ett förslag är att ni tar fram en pedagogisk film som visar barn hur en bussresa fungerar och hur de kan få hjälp. Men börja med att besvara frågorna.
Ni säljer biljetten. Då måste ni också kunna förklara vad ett barn och dess föräldrar kan förvänta sig av resan. Vill Skånetrafiken att sjuåringar ska kunna åka själva och hur ska det i så fall fungera i praktiken?
Marcus Dahl