Så gick masstopsningen i Brattås till – polisen åkte från hus till hus
Det fanns från start i utredningen ett utredningsbart dna-spår på brottsplatsen efter dubbelmordet i Brattås. Men det gav ingen träff på vare sig närstående till offren eller på tidigare dömda personer.
Polisens drag: Att topsa hela närområdet.
– Jag har nog aldrig druckit så mycket kaffe nån gång, berättar förre Härnösandspolisen Kalle Claesson.
Paret Tor Öberg och Gerd Viklund blev brutalt mördade på gården i Brattås i Härnösand 2005. Polisens utredare åkte från hus till hus för att topsa både bofasta och sommargäster på södra Härnön. Alla frivilliga i närområdet samt andra med koppling till paret topsades.
Motiveringen var att kunna utesluta så många som möjligt via dna, i jakten på mördaren eller mördarna.
Beslutet var kontroversiellt. För drygt 20 år sedan var polisens agerande i det här avseendet i en slags gråzon. Människors integritet och rätt att säga nej om man inte var delgiven misstanke om brott tillhörde motargumenten.
Positivt bemötande
Men de allra flesta privatpersoner i Härnösandsområdet som fick besök av polisens ”topsningspatrull” var positiva.
– Det var ingen som stängde och låste dörren när vi kom, berättar Kalle Claesson.
När allt var klart hade nästan 800 personer lämnat sitt dna till utredarna – utan att det blivit träff. I stället skulle det alltså dröja 20 år innan träffen kom, och då helt överraskande för alla parter.
Först 20 år senare skulle det bli träff med hjälp av polisens dna-släktforskare. I september i år dömdes en man mot sitt nekande för medhjälp till mord i två fall. Domen är överklagad.
Se mer om den för sin tid unika masstopsningen här i klippet.
DUBBELMORDET I BRATTÅS
Den 2 juni 2005 hittades Tor Öberg och Gerd Viklund, ett särbopar i 70-årsåldern, ihjälslagna på Tors gård i Brattås strax utanför Härnösands tätort.
Dubbelmordet hade skett två dagar dessförinnan. Mordvapnet, sannolikt en av Tor Öbergs yxor, har aldrig återfunnits.
Dna-spår säkrades på brottsplatsen. När dna-släktforskning blev lagligt sommaren 2025 valdes brattåsutredningen ut som första fall. Då skapade Nationellt forensiskt centrum i samarbete med Rättsmedicinalverket en utökad dna-profil av den person som avsatt spåret.
Den laddades upp i en av de tillåtna kommersiella släktforskningsdatabaserna och därefter kunde polisens dna-släktforskare Linda Kvist spåra personen.
Våren 2026 fick hon träff på en man i 45-årsåldern från Katrineholm – och den 8 april greps han. Han dömdes mot sitt nekande under den efterföljande rättegången till 14 års fängelse för medhjälp till mord i två fall.
Domen är överklagad och fallet tas upp i hovrätten med start den 5 november.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.