Navanethem ”Navi” Pillay, 85, är en sydafrikansk domare som mellan 2008 och 2014 var högkommissarie för mänskliga rättigheter i FN:s generalförsamling.
Navanethem ”Navi” Pillay har tjänstgjort som domare i Högsta domstolen i Sydafrika, Internationella krigsförbrytartribunalen för Rwanda och Internationella brottmålsdomstolen. Hon var FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och, fram till nyligen, ordförande för FN:s oberoende internationella undersökningskommission för det ockuperade palestinska territoriet. I dag är Navi Pillay domare i Internationella domstolen i fallet där Myanmar anklagas för folkmord.
Hennes arbete har särskilt kretsat kring mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och ansvar för folkmord och krigsbrott.
I sin motivering uppger den norska Nobelkommittén att Pillay arbetat för att främja fred och stärka internationell lag.
”En röd tråd löper från hennes tidiga arbete med att försvara Nelson Mandela och andra som stod upp mot apartheid till hennes tjänstgöring som domare i några av vår tids viktigaste internationella domstolsfall”, skriver Nobelkommittén i sin motivering.
Navanethem Pillay var en av tre experter som i fjol utredde människorättsbrott i Gaza på uppdrag av FN:s människorättsråd. Gruppen slog fast att Israel gjort sig skyldig till folkmord på den palestinska befolkningen. Efter tillkännagivandet av Nobelkommittén uttalade sig Israels utrikesdepartement och menade att Pillay bidragit till att ”demonisera Israel”. De menade också att om det fanns ett pris för lögner och hat skulle Pillay inte bara vara en kandidat, hon skulle ”vara en favorit”.
De var tippade till fredspriset
Redan på förhand avvisade de flesta experterna att Donald Trump skulle tilldelas fredspriset.
I stället var en av de tänkbara kandidaterna Mykola Kuleba, en ukrainsk barnrättsförespråkare. Kuleba har ägnat en stor del av de senaste två decennierna åt att rädda barn i sitt land från hot som människohandel och nätmobbning.
Sedan Rysslands invasion av Krim och Donbas 2014 har han lett insatserna för att leverera nödhjälp och evakueringshjälp till ukrainare som deporterats av Ryssland från de ockuperade områdena.
Även den sudanesiska hjälporganisationen ERR (Emergency Response Rooms) var bland de tänkbara mottagarna. Det inbördeskrigsdrabbade Sudan befinner sig mitt i en av världens största humanitära kriser, där det råder brist på mat, vatten och medicinska förnödenheter.
ERR har varit avgörande för att upprätta gemensamma insatser, stödja evakueringar, reparera infrastruktur och tillhandahålla viktiga resurser som rent vatten, bränsle och medicinska förnödenheter.
287 kandidater nominerades
I år har totalt 287 kandidater nominerats – 208 individer och 79 organisationer – men norska Nobelkommittén kommer inte att dela namnen på de som föreslagits förrän om 50 år.
Mottagarna av Nobels fredspris väljs, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet, stortinget.
Priset ska enligt testamentet gå till ”broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen”. Pristagaren ska vara nominerad senast den 31 januari eller av någon av ledamöterna vid Nobelkommitténs första efterföljande sammanträde.
19 gånger genom åren har Nobelkommittén valt att inte dela ut något pris: 1914–1916, 1918, 1923–1924, 1928, 1932, 1939–1943, 1948, 1955–1956, 1966–1967 och 1972.