För fem år sedan var Sveaskogs nya vd Erik Brandsma tydlig:
– Jag vill att Sveaskog ska vara ledande i hållbart skogsbruk, sade han då bolaget presenterade en hållbarhetsrapport.
– För mig betyder det att vi ska vara lite bättre än andra, särskilt inom arbetet med klimat och biologisk mångfald.
Det statliga bolaget är den största skogsägaren i Sverige och äger hela 14 procent av de svenska skogarna.
Riksdagen har beslutat att det kommer med ett ansvar. Enligt statens ägarpolicy räcker det inte för Sveaskog att bara följa miljölagar – bolaget ska vara ett ”föredöme, inom sin bransch, på miljö- och klimatområdet.”
Sveaskog har också branschens finaste certifiering, FSC – en märkning som ska hjälpa kunder att välja produkter från skogsbruk som är garanterat hållbart. FSC förbjuder avverkning av områden med höga naturvärden, där hotade arter kan leva.
Under förra veckan kom nyheten att Sverige bara klarar ett av 16 av de miljömål som riksdagen klubbade igenom vid millennieskiftet. Två av målen handlar direkt om skogen: Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.
Gamla skogar – som inte varit utsatta för modern kalhuggning – lagrar inte bara stora mängder kol, utan också ett myller av liv och arter. Men det finns allt färre sådana skogar kvar.
Och miljömålen som rör skogen inte bara missas – utvecklingen går dessutom bakåt.
En samlad svensk miljörörelse har i åratal lyft att statens skogar bör användas för att nå miljömålen.
Men nu kan Aftonbladet avslöja att Sveaskog inte längre vill samarbeta med myndigheter om att bilda naturreservat.
Det framkommer i flera dokument som Aftonbladet tagit del av.
I november 2024 hölls ett möte i Örebro mellan företrädare från Sveaskog, Naturvårdsverket och flera länsstyrelser.
”Inga mer avtal”
Enligt mötesanteckningar därifrån meddelade Sveaskogs naturvårdschef att: ”Vi har en ny vd som har bestämt att Sveaskog inte ska vara lika beredvilliga att släppa till naturreservat längre”.
Och: ”Vi vill inte skriva några mer avtal. Det blir brötigt för oss. Och vi vill inte längre förhålla oss till era bevakningsskikt”.
Bevakningsskikten är digitala kartor över områden som länsstyrelserna har bedömt kan vara skogar med höga naturvärden. Om en skogsägare lämnar in en anmälan om planerad avverkning där, så larmar länsstyrelsen.
Flera på mötet reagerar, visar anteckningarna. ”Det var ord och inga visor”, säger en. ”Det här är svårsmält” säger en annan och tillägger: ”Man häpnar”.
Aftonbladet har också tagit del av ett ovanligt larm.
”I strid med lagen”
Den 17 september skickade Länsstyrelsen i Örebro in en anmälan till certifieringsorganet FSC om att Sveaskog rentav bryter mot lagar och regler:
”Vår bedömning är att Sveaskog under de senaste två åren regelbundet gjort avsteg från gällande regelverk avseende bevarande och hänsynstagande till skogsmiljöer med höga naturvärden och planerat avverkningar i strid med FSC:s standard, naturrestaureringsförordningen samt artskyddsförordningen”.
Länsstyrelsen i Örebro skriver också i sin anmälan att Sveaskog inte längre tar hänsyn till information om höga naturvärden som myndigheten lämnat, när bolaget planerar avverkningar.
Det har gjort att Länsstyrelsen flera gånger har känt sig tvungen att begära att Skogsstyrelsen gör tillsyn.
”Under innevarande år har även avverkning skett inom ett naturreservat i strid med föreskrifterna”, skriver Länsstyrelsen i anmälan som Aftonbladet tagit del av.
Även Länsstyrelsen i Kalmar vittnar om att bolaget visar allt mindre hänsyn till skogens arter.
”Vi har liknande erfarenheter utifrån våra dialoger med Sveaskog”, skriver naturskyddsenheten på myndigheten i ett mejl.
Sveaskog meddelade i våras, efter flera års dialoger, att de inte var intresserade av att gå vidare med skydd av ett område med unika naturvärden – hotade fjärilar och insekter som bara kan leva i gammal död ved – intill naturreservatet Grytsjön, som Länsstyrelsen ville skulle ingå i reservatet.
Motsvarande har upplevts av Länsstyrelsen i Norrbotten
Per-Anders Jonsson, chef för naturskyddsenheten vid Länsstyrelsen Norrbotten beskriver hur Sveaskogs plötsliga motstånd till att bilda naturreservat skedde mitt i en dialog om områden som skulle bli reservat.
”Tvärstopp”
”Det tog tvärstopp i och med Sveaskogs plötsliga helomvändning”, skriver han i ett mejl.
”Bolaget har meddelat att man inte heller vill ha några samråd med länsstyrelsen kring de potentiella naturreservat som myndigheten har identifierat”.
Bara i Norrbotten handlar det om ett par hundra områden.
”De vill att myndigheterna ska lita på att de kan ta ansvar själva för de naturvärden som finns”, skriver Per-Anders Jonsson. ”Inställningen från statens eget skogsbolag är minst sagt märklig”.
Aftonbladet har sökt Sveaskogs vd som hänvisar till bolagets naturvårdschef Peter Bergman.
Enligt Bergman är avverkningsanmälningar som anmälts till FSC fortfarande under utredning och ingen av skogarna har avverkats. Bolaget delar inte heller bedömningen att skogarna har höga naturvärden.
– Att anklaga oss för lagbrott utan att ärendena är utredda och beslutade är förhastat.
Sveaskog står fast vid att skyddsvärd skog ska bevaras, säger Peter Bergman, och lyfter att bolaget redan skyddat en sjättedel av sin skogsmark.
– Det mesta som är kvar är unga skogar utan höga naturvärden. Och där tycker vi att det är bättre att vi övergår till ett varierat skogsbruk som fungerar och är effektivt.
Viktor Säfve är en av grundarna till organisationen Skydda Skogen. Han har tidigare jobbat som inventerare, åt bland andra Sveaskog, och varit i områdena som Sveaskog nu inte vill se bli naturreservat.
”Inte trovärdigt”
.– Jag kan inte se någon annan anledning till att Sveaskog inte vill se mer formellt skydd, än att de vill hålla öppet för att i framtiden kunna bruka de här skogarna. Om de inte har för avsikt att bruka dem, så finns ingen trovärdig anledning att motsätta sig formellt skydd, säger han och fortsätter:
– Vilka signaler sänder staten till privata bolag och skogsägare om de själva motsätter sig reservatsbildning på sina egna marker?
En annan fråga är att Sveaskog under många år har velat ha och fått intrångsersättning vid reservatsbildning, enligt Viktor Säfve.
– Det vill säga staten betalar staten för att skydda statens egna skogar.
Det har, menar han, urholkat det redan låga anslaget till skogsskydd, och leder till att staten konkurrerat med privata skogsägare om att få ersättning.
– Helt galet. Statens skyddsvärda skogar ska förstås ges formellt skydd, utan ersättning till staten, så att anslagen kan användas till skydd av privat skogsmark.