Vad står på spel?
Den 3 november hålls tusentals val på lokal, delstatlig och federal nivå. Bland annat ska 36 guvernörer och ett stort antal borgmästare väljas. Men nationellt fokus ligger på kongressvalet, där alla 435 ledamöter i representanthusets väljs om samt 33 av de 100 senatorerna. Dessutom ska två fyllnadsval till senaten hållas.
Hur är läget nu – och hur ser det ut att gå?
I nuläget har president Donald Trumps parti Republikanerna makten i båda kamrarna. Övertaget är dock inte så stort: i senaten har Republikanerna 53 av de 100 platserna och i representanthuset 218, mot Demokraternas 214 (två är vakanta och en ledamot är oberoende).
Enligt sammanvägda mätningar och analyser som bland andra Real Clear Politics, Cook Political Report och Silver Bulletin gör är det troligt att Demokraterna tar över makten i representanthuset – och kanske även i senaten. Det är vanligt att den sittande presidentens parti backar i mellanårsvalet. Resultatet brukar ses som en fingervisning om hur allmänheten känner för Vita husets politik och en värdemätare inför nästa presidentval.
Vad kan Demokraterna göra om de tar makten i någon av kamrarna?
Förutom att utse talman och blockera lagstiftning som president Trump vill få igenom kan ett demokratlett representanthus tillsätta granskningar och utredningar av Trumpstyret. Det är också representanthuset som, med enkel majoritet, kan fatta beslut om att väcka riksrättsåtal – något som redan skett två gånger gentemot Donald Trump.
Om Demokraterna tar över senaten kan de blockera presidentens utnämningar av domare, ministrar och andra höga tjänstemän – som enligt grundlagen måste granskas och godkännas av senaten. Det är också senaten som agerar domstol i riksrättsärenden. Fällande dom kräver minst två tredjedelars majoritet, genom historien har ingen president avsatts genom riksrätt.
Har kongressmajoritet verkligen betydelse när presidenten heter Donald Trump?
Ja, ingen president vill sinkas av kongressutredningar. Dessutom måste viss lagstiftning, bland annat statsbudgeten, få grönt ljus i kongressen.
Dock styr Donald Trump, likt företrädaren och demokraten Joe Biden, i hög utsträckning genom så kallade presidentdekret (”executive orders”). I en tid av polarisering, då det blivit svårt att baxa lagförslag genom båda kamrarna, går det snabbare att runda kongressen med dekret. På så sätt har Trump bland annat fattat beslut om strafftullar och inreseförbud från vissa länder samt gett migrationspolisen ICE utökade befogenheter. Nackdelen med dekreten är att de är mindre hållbara, de har inte granskats av kongressen och en efterföljande president kan enkelt riva upp ett dekret genom att skriva ett nytt.
Vilka tendenser har kommit fram under valrörelsen på den demokratiska sidan?
Främst är det den progressiva ”vänstervågen” som skapat rubriker. Flera kandidater som vunnit primärval – bland dem Angie Nixon i Florida, Claire Valdez i New York och Melat Kiros i Colorado – är medlemmar i vänsterorganisationen Democratic Socialists of America (DSA). Läkaren och senatorskandidaten Abdul El-Sayed i Michigan är inte DSA-medlem men ses som en symbol för den progressiva rörelsen med sina krav på allmän sjukvård.
I kongressen finns redan en handfull uppmärksammade DSA-medlemmar, bland dem senatorn Bernie Sanders och representanthusledamoten Alexandria Ocasio-Cortez.
Vänstern har dock inte skördat framgångar överallt och frågan är hur attraktiva DSA-kandidater är i allmänna val, eftersom majoriteten av amerikanerna anses tillhöra den ideologiska mitten. Lägg därtill att president Donald Trump högljutt varnar för faror med vad han kallar ”kommunismen” och liknat det vid ”en cancer”.
Och på den Republikanska sidan?
Det mesta handlar om Donald Trump – trots att inget presidentval hålls. Presidenten tog initiativ till Republikanernas första konvent någonsin inför ett mellanårsval, en tillställning partiföreträdare kallat ”Trumpapalooza”, och han har uppmanat väljare att låtsas att han står på valsedeln.
Trump hävdar att USA är säkrare och mer framgångsrikt sedan han flyttade in i Vita huset. Men hans ekonomiska politik, strafftullarna och kriget mot Iran är impopulära och presidentens opinionsstöd sjunker. Vissa kongresskandidater har medvetet tagit avstånd från Trump under valrörelsen.
Vilka är de viktigaste valfrågorna?
Plånboksfrågor är viktigast för väljarna, enligt en undersökning från Pew Research. Matpriserna är höga och Irankriget har fått bränslepriserna att stiga drastiskt. Invandring, sjukvård och utrikespolitik är också viktiga frågor, men överskuggas av ekonomin.
Många demokratiska väljare är dessutom upprörda över migrationspolisen ICE:s räder.