Rosa Sari öppnar sin ryggsäck, plockar fram en påse med solrosfrön och vänder sig om. På taket bakom henne sitter en flock duvor. Fåglarna följer varje handrörelse.
Vi befinner oss vid Godsmagasinet intill Lund C. Hit har Rosa Sari återkommit dagligen i över en månads tid.
– Jag har inget liv längre, säger hon och skrattar.
Hon tar en rejäl näve med solrosfrön och kastar ut dem på gatstenen framför sina fötter. Inom loppet av några sekunder flyger duvorna ner från taket och börjar picka i sig godsakerna.
Bredvid Rosa Sari sitter Tobias Linné. Medan duvorna äter fäster han blicken vid fåglarnas fötter. Just duvornas fötter är den största anledningen till att Rosa och Tobias besöker parkbänken så ofta.
– Vi människor är väldigt bra på att skräpa ner. Snören, hårstrån, fisklinor och annat skräp fastnar kring duvornas fötter. Det gör att blodtillförseln stryps, säger Rosa Sari.
Fenomenet kallas stringfoot. Duvor som drabbas upplever smärta och får problem att både gå och landa. Ofta slutar det med att de tappar en eller flera tår.
– Det är därför vi har med oss nagelsax, sprättare och pincett, säger Tobias Linné.
Taktiken är enkel, men utförandet lite krångligt. Med solrosfröna som lockbete hamnar duvorna nära. Så nära att att Rosa Sari och Tobias Linné i bästa fall kan identifiera en individ med stringfoot, fånga duvan och klippa bort skräpet som är i vägen.
Stringfoot är inte det enda problemet bland Lunds stadsduvor. Under sin tid vid parkbänken har både Tobias Linné och Rosa Sari stött på fall av så kallad gulknopp, en dödlig sjukdom där parasiter angriper fågelns svalg och mun.
Det händer att de tar hem fåglar som har angripits av parasiten, men de kan själva inte genomföra någon behandling. Samma sak gäller om de hittar duvor som exempelvis har skadade vingar. När de handlar om svårare sjukdomar eller skador måste de kontakta en viltrehabiliterare.
Det finns dock ett problem.
– Det är väldigt få viltrehabiliterare som vill ta emot duvor i Skåne, berättar Rosa Sari.
Dock finns det också undantag, den ideella organisationen Katastrofhjälp – fåglar och vilt.
– Vi har etablerat kontakt med KFV i Olseröd. De hjälper oss med rådgivning när vi stöter på problem och de tar emot duvor, säger Tobias Linné.
Tobias Linné och Rosa Sari är överens om att folk i allmänhet inte har särskilt höga tankar om stadsduvan.
– Det blir så när djur kommer i nära kontakt med människan. Vi tänker oss staden som en mänsklig miljö, men duvor, råttor och fiskmåsar utmanar det. Det här är deras miljö och staden ju också ett ekosystem, säger Tobias Linné.
I september startade Rosa Sari Facebookgruppen Duvakuten Lund. Här kan medlemmar tipsa varandra om var det finns skadade duvor och hur man kan hjälpa dem på bästa sätt. Det var genom gruppen som hon lärde känna Tobias Linné.
Djur och djurrättsliga frågor är en stor del av de nyblivna vännernas vardag. Tobias Linné är lektor och prefekt vid Lunds universitet, där han bland annat forskar om relationer mellan djur och människor.
Rosa Sari har en lång bakgrund som djurrättsaktivist och har dömts för både olaga intrång och stöld. Bland annat har hon olovligen dokumenterat miljön i ett skånskt slakteri.
– Så länge vi utnyttjar och skadar djur tycker jag att man får lov att gå in och i alla fall visa vad som pågår där inne. Jag jobbar på ett väldigt fredligt sätt, säger hon.
Samtidigt är det en lagöverträdelse. Hur ser du på det?
– Lagen har inte alltid rätt. Det har man sett genom historien. Man måste stå upp för det som är rätt och det är inte rätt att utnyttja och döda djur.
Facebookgruppen har inte bara skapat relationer mellan människor. Rosa Sari och Tobias Linné har också lärt känna duvorna och duvornas beteende. Hittills har de identifierat tre olika flockar med cirka 20 fåglar i varje. Vissa individer har de till och med namngivit.
– En av dem heter Piraten, han har bara en fot. En annan heter Gunnar, han brukar äta direkt ut handen säger Tobias Linné.
Rosa Sari vill att fler människor ansluter till gruppen för att göra livet enklare för Lunds stadsduvor.
– Det är bara att komma hit och hjälpa till, säger hon.