Svensk välfärd behöver klara en svår ekvation. Vi har en ökande andel äldre som kommer behöva vård och omsorg. Samtidigt ökar bristen på arbetskraft. För att vi i Sverige ska kunna möta medborgarnas högt ställda förväntningar på välfärden kommer alla goda krafter behöva bidra. Det krävs stora investeringar i ny teknik, digitalisering, AI och moderna lokaler. Företagen i vård och omsorg är en nyckel i detta arbete. Tyvärr utgör dagens momssystem ett stort hinder för de nödvändiga investeringarna
Vårt nuvarande skattesystem motverkar välfärdens produktivitetsutveckling. Välfärden är idag inte momspliktig. Det må ha varit en bra idé en gång i tiden – välfärden skulle inte fördyras av momspålagor. Men effekten av denna konstruktion är att moms blir en kostnad i välfärdens verksamheter, eftersom den som utför momsbefriade transaktioner inte får dra av den ingående momsen på sina inköp.
För en verksamhet som behöver investera i exempelvis nya operationssalar eller medicinteknisk utrustning kan investeringen bli 25 procent dyrare. När EU:s momsregler skapades på 1970-talet var sjukvård och omsorg inte lika teknikberoende. Då var detta ett mindre problem. Idag är problemet stort, eftersom vård och omsorg är investeringsintensiva verksamheter. I framtiden kommer problemet bli än större.
Det gäller inte minst äldreomsorgen. Omsorgsbehoven växer samtidigt som bristen på medarbetare ökar. För att möta utvecklingen investerar verksamheter i nya IT- system, AI, välfärdsteknik och digitala lösningar som kan frigöra tid för medarbetarna att lägga på det som skapar störst värde – omsorgen. När momsen gör dessa investeringar dyrare motverkar skattesystemet den produktivitetsutveckling som välfärden behöver.
På senare decennier har momsskattesatserna höjts dramatiskt, vilket ökar kostnaden för aktörer som inte kan göra momsavdrag. Offentliga välfärdsverksamheter har identifierat detta problem och kompenseras därför genom ett särskilt statsbidrag, så att deras beslut inte ska snedvridas på grund av moms. När momsnivån är hög blir kostnaden betydande för verksamheter som saknar avdragsrätt.
Det i sin tur påverkar företagens beslut om hur verksamheten ska organiseras. Moms blir en faktor i valet mellan att utföra en tjänst själv eller köpa den externt. Skattesystemet riskerar därmed att styra beslut som i stället borde avgöras av kvalitet, effektivitet och kostnad. När moms blir en kostnad som påverkar företagens beslut snedvrids dessutom konkurrensen.
Både kommuner och regioner har ett intresse av att kunna välja att ta hjälp av privata aktörer inom vård och omsorg. För att dessa beslut ska kunna fattas utifrån faktorer som kostnadseffektivitet och kvalitet har Sverige byggt upp en rad olika kompensationssystem, som syftar till att momsen inte ska bli en faktor i beslutsprocessen. Svenskt Näringsliv har i en nyligen presenterad rapport identifierat mer än tio sådana system. Det är ett lapptäcke utan dess like. Och det löser inte grundproblemet.
Tvärtom orsakar systemen nya problem. Exempelvis används schablonersättningar, som innebär att verksamheter kan bli både över- och underkompenserade. För exempelvis avancerad specialistvård, som behöver investera mycket i avancerad utrustning, blir momskostnaden betydande. Detta går emot momsens neutralitetstanke.
Det är hög tid att gå till roten med problemet. Sverige borde därför i EU verka för att välfärden görs momspliktig med en så kallad nollmoms. Det innebär att full avdragsrätt ges för ingående moms och att ingen utgående moms läggs på själva välfärdstjänsten. Nollmoms är viktigt för slutkunden eftersom en högre momssats exempelvis skulle ge högre patient- och omsorgsavgifter.
Nollmoms skulle ge en sammanhängande och transparent momskedja. Företag skulle inte längre behöva bära momskostnader för investeringar. Behovet av exempelvis olika schablonersättningar skulle minska kraftigt. Framför allt skulle momsen i mindre utsträckning påverka hur verksamheten organiseras eller vem som utför den. En sådan förändring skulle också öka möjligheten till delade tjänster.
Därmed underlättas samarbete mellan offentliga och privata aktörer, vilket driver kunskapsutbyte och innovation.
Så bör en väl fungerande konsumtionsskatt vara utformad. Momsen ska träffa konsumtion, inte styra företagens investeringar eller konkurrensen mellan olika utförare. En sådan förändring kan inte genomföras av Sverige på egen hand. Vissa förändringar behövs i EU: s momsdirektiv. Just därför bör Sverige nu ta initiativ till en diskussion på europeisk nivå.
Dagens regelverk har sina rötter i 1970-talet och behöver anpassas till en ekonomi där tjänster, digitalisering och tekniska investeringar spelar en helt annan roll. Under covid-19-pandemin möjliggjorde EU tillfälligt nollmoms för bland annat vacciner och viss medicinsk testutrustning. Det visar att regelverket kan anpassas när samhällsbehoven kräver det.
Diskussionen om välfärdens framtid handlar ofta om hur mycket pengar som ska tillföras. Minst lika viktigt är att fråga vilka hinder vi själva har byggt in för att använda resurserna bättre. Sverige bör därför driva på för moderniserade momsregler i EU. Det skulle ge enklare regler, mer rättvis konkurrens och bättre förutsättningar för de investeringar som framtidens välfärd behöver.
Jens Eriksson, vd Aleris
Mark Jensen, vd AmbeaSensitive Information
Yamin Granberg, Chief Growth and Commercial Officer Kry
Carina Olson, vd Praktikertjänst
Britta Wallgren, vd Capio