”Anne Carson respekterar inte några som helst gränser”
Med Nobelpriset i litteratur till kanadensiskan Anne Carson premieras den gränsöverskridande dikten.
Ingrid Elam
Anne Carson är forskare i klassiska språk, särskilt grekiska, hon skriver i många genrer, lyrik, teater, versepik och prosa, och hon blandar fjäderlätt buren bildning med vardagliga iakttagelser om sådant hon läst, sett på gatan eller under en resa.
Hennes stil är rörlig, rymmer smärtsamt vackra bilder för att i nästa stund formulera en komplicerad tanke och flika in ett skämt. Det handlar ofta om sorg, som i ”Röd självbiografi”, en berättelse på vers om Geryon, ett litet monster från Antikens Grekland som förekommer i myterna om Herakles. Den myten vävs samman med en modern kärlekshistoria om två pojkar på drift över den amerikanska kontinenten.
Allt är samtidigt närvarande i Carsons värld: alla tidsepoker, döda författare från Antiken till alldeles nyss, krig, politik, begär och drömmar. Allt kan bli material som omvandlas till dikter eller essäer, och det är sällan lätt att skilja dem åt.
Sorg, som sagt, men det är också roligt att läsa henne, hon har en underfundig humor, inte minst i umgänge med klassikerna, som hon behandlar som vänner och samtida.
Med ”Sapfo” talar hon om den bitterljuve Eros, och hon lyssnar på Sokrates där han sitter och väntar på sin död och klagar lite trött över Platon. Är det svårt att hänga med för den som inte är lika bildad? Inte då, Bob Dylan dyker också upp i fängelset, med spinkiga ben och guldbågade glasögon – och kan han, kan vem som helst.
Att Carson gör det antika kulturarvet levande i vår tid är ett bra skäl att läsa henne. Ett annat är att hon inte respekterar några regler för hur dikt eller teater eller roman ska se ut, allt är möjligt, men det måste vara angeläget och hålla hög kvalitet. Där kompromissar hon inte.
Till sist ett ord om hennes svenska översättare: hon har haft flera under årens lopp, nu senast Lars-Håkan Svensson ”Fel Norma” som kom på så sent som för någon vecka sedan. Ingen av dem har haft någon lätt uppgift, men alla fantastiska insatser för att göra Anne Carson tillgänglig för en svensk publik.
Det här är en analys
Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §4 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.