Över 5 000 gripna efter studentprotester i Frankrike
De franska studentprotesterna är ”utom kontroll”, uppger polischefen i Paris enligt nyhetsbyrån Reuters.
Under den senaste veckan har runt 5 000 personer gripits över hela landet.
Mellan 400 och 500 franska skolor kommer att hålla helt eller ”delvis” stängt på måndagen, uppger utbildningsminister Édouard Geffray på söndagen, enligt BFMTV.
Polischefen manar demonstranterna till lugn och varnar för att myndigheterna kommer att svara kraftfullt på alla former av våld och skadegörelse.
Under fredagen drabbade kravallpolis samman med våldsamma demonstranter och polischefen menar att situationen är ”utom kontroll”.
Tusentals gripna
Sedan i måndags har runt 5 000 personer, mestadels tonåringar, gripits i samband med protesterna, enligt Reuters.
Dussintals personer har även skadats. Agathe Foucault, talespersonn för den nationella polisen, uppger för RTL radio att över 600 poliser också ska ha skadats.
Studentprotesterna bottnar enligt franska medier i missnöje över resursbrist inom utbildningsväsendet.
Minst 24 skolor har satts i brand eller utsatts för plundring sedan protesterna drog igång, uppger utbildningsministern Édouard Geffray, enligt BFMTV.
Under fredagen höll över 400 skolor stängt och tv-bilder visade hur polisen använde tårgas för att skingra de protesterande i exempelvis Toulouse.
På måndagen kommer mellan 400 och 500 franska skolor att hålla helt eller ”delvis” stängt även under måndagen.
Storstäder drabbade
Rörelsen uppges ha startat i mitten av september på en gymnasieskola i Créteil utanför Paris. På sociala medier har elever uppmanat varandra att ”blockera sin skola” – och protesterna har sedan spridit sig över hela landet.
Särskilt drabbade är storstadsområden som Paris, Lille, Lyon och Marseille. Flera skolor har satts i brand och fyrverkeripjäser har avfyrats bland folksamlingar. Bilder visar brinnande barrikader och sammandrabbningar mellan demonstranter och polis.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.