Navanethem ”Navi” Pillay får Nobels fredspris 2026
Den sydafrikanska människorättsjuristen Navanethem ”Navi” Pillay tilldelas Nobels fredspris år 2026.
Det tillkännager Norska Nobelkommittén vid Nobelinstitutet i Oslo.
– Jag vill dedicera den här utmärkelsen till alla överlevare av internationella brott, säger hon.
85-åriga ”Navi” Pillay beskrivs som en av vår tids mest inflytelserika jurister. Hon har ställt människorättsförövare till svars i decennier.
– Årets pristagare har varit instrumentell i att säkerställa att krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord lagförs, säger Jørgen Watne Frydnes, ordförande för norska Nobelkommittén.
Pillay verkar nu vid FN-organet Internationella domstolen (ICJ) i fallet där Myanmar står åtalat för folkmord.
Står bakom rapport om folkmord i Gaza
Hon var den första kvinnan som startade en juridisk verksamhet i sin hemprovins i Sydafrika år 1967, enligt FN.
Redan de första åren i sin karriär konfronterade hon strukturell diskriminering, segregation och tortyr – och försvarade Nelson Mandela och andra som kämpade mot apartheid.
Hon har varit domare i den internationella Rwanda-tribunalen, FN:s högkommisare för mänskliga rättigheter och domare i Internationella brottmålsdomstolen (ICC).
Nyligen var Navi Pillay ordförande för den kommission som – efter en oberoende utredning tillsatt av FN-organet UNHCR – fastslog i en rapport att Israel enligt deras bedömning begår folkmord i Gaza.
Israel har efter tillkännagivandet gått till angrepp mot Pillay.
”Djupt hedrad och tacksam”
Navi Pillay fick veta att hon fått priset på Nuremberg Forum, ett möte för att diskutera internationell rätt, skriver AP. Vid en presskonferens sa hon sen att hon är djupt hedrad och tacksam.
Pillay tillägnade priset till överlevare av internationella brott och till försvarare av internationell rättvisa.
– Vi lever i en era där internationell lag och mänskliga rättigheter är under betydande politisk attack. Den här försämringen är särskilt tydlig i attackerna mot den Internationella brottmålsdomstolen, sa hon.
”Modigt beslut”
Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet, kallade beslutet modigt och kontroversiellt. Priset delas ut under ett år med osedvanligt många mellanstatliga konflikter, sa han.
– Kommittén pekar på vikten av internationell lag för att bistå till fred.
Dessutom är jurister vid ICC väldigt utsatta, sa Svensson.
USA har tidigare riktat sanktioner mot ICC-domare. Och på fredagen sa USA:s utrikesminister Marco Rubio att de ska införa nya sanktioner mot transaktioner med ICC, skriver Reuters.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.