Hon vill se mer samisk mat i äldreomsorgen i Umeå: ”Vore toppen”
Samisk mat serveras sällan inom äldreomsorgen, trots att många äldre samer efterfrågar den.
Ny forskning visar att mer kulturanpassad mat kan öka både matlust och välbefinnande – utan att kostnaderna behöver bli höga.
Forskningen är ett samarbete mellan SLU och Umeå universitet.
– Nya rapporter visar att äldreomsorgen har problem med undernäring och vi vet också från studier att äldre drabbas extra av sådana problem om de inte känner igen maten, säger Ildikó Asztalos Morell, docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Eftertraktade rätter
I intervjuer med äldre samer lyfts bland annat renleverbiff, rensylta, kokt rentunga, renbuljong, gaahkoe, blodplättar och rökt renhjärta fram som eftertraktade rätter.
Samtidigt blir delar som blod och viss inälvsmat ofta avfall vid slakterierna, eller används som hundmat. Hjärta, lever och tunga når sällan de offentliga köken.
Svårt för lokala producenter
Ildikó Asztalos Morell menar att en ökad efterfrågan från äldreomsorgen skulle kunna minska matsvinnet och stärka ekonomin för renslakterier. Men upphandlingar och höga hygienkrav gör det svårt för små, lokala producenter att konkurrera med stora leverantörer.
– Det är viktigt att kommunerna har kunskap. I Sorsele kommun till exempel, där har man jobbat mycket med att försöka hitta sätt att inkludera lokala producenter i upphandlingen av varor till det offentliga köket.
Kommunerna har ansvaret
Frågan handlar inte bara om kost. Kommunerna har enligt minoritetslagstiftningen ansvar för att ge nationella minoriteter möjlighet att bevara sin kultur, även inom äldreomsorgen.
– Äldre samer bär på stor kunskap om lokal matkultur och näringsrik kost. Den kunskapen behöver tas till vara, säger Ildikó Asztalos Morell.
Få samiska måltider i kommunernas äldreomsorg
En särskild projektgrupp har kartlagt serveringen av samisk mat i de 27 kommuner som ingår i förvaltningsområdet för samiska språk. I 21 kommuner serveras samisk mat någon gång per år, men medianen är bara två måltider om året. Endast en kommun erbjuder samisk mat varje vecka.
I projektgruppen ingår Ildikó Asztalos Morell (projektledare och docent vid SLU), Lena Maria Nilsson (epidemiolog vid Umeå universitet), Ellacarin Blind (kulturarbetare) och Ann Sparrock (matinspiratör på Torsta AB). Det är Anns arbetsmetod som projektet bygger på.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.