Karin vill flytta till ett äldreboende. Hon har alzheimer och blanddemens och behöver hjälp för att kunna stå och gå. Två ansökningar och överklaganden har avslagits. Dottern Irene Borglin förbereder nu en tredje ansökan.
Efter en sjukhusvistelse får Irene beskedet att hemtjänsten ska utökas från fem till sex besök om dagen. Men vem hjälper Karin att resa sig när ingen är där? Irene befarar att hon själv måste stanna hos mamman både dag och natt. Om allt detta berättar Sydsvenskan i ett reportage den 6 oktober.
Kommunen kommenterar inte Karins ärende. Hennes situation väcker ändå två frågor: När ska en äldre person ha rätt att flytta, och hur ser kommunen till att det finns ett lämpligt boende att flytta till?
Malmö stad konstaterade i en delårsrapport i fjol att de tillgängliga gruppboendeplatserna varit för få och att kommunen därför arbetar med att omvandla vårdboendeplatser till gruppboendeplatser.
Det måste finnas platser som motsvarar de äldres behov.
Bristen på boenden är inte unik för Malmö. I Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2026 uppger 117 kommuner att de har ett underskott på särskilda boenden för äldre. Kommunerna beskriver också hur de inte hinner bygga i takt med de behov som finns.
Och det är bara början, om allt fortsätter som nu. Malmös prognos för 2026–2036 visar att antalet invånare som är 80 år eller äldre väntas öka med 33 procent. Alla kommer inte att behöva en plats på ett boende, men kommunen måste förbereda sig för att antalet personer som behöver omfattande omsorg ökar. Det tar flera år att bygga ett äldreboende och rekrytera personal.
Ett företag som ska investera i ett nytt äldreboende behöver kunna bedöma förutsättningarna fem eller tio år framåt i tiden.
Tydliga kvalitetskrav och en ersättning som täcker kostnaderna för en väl fungerande omsorg ger fler aktörer möjlighet att bygga och anställa. Därför behöver Malmö ge långsiktiga besked redan nu.
Malmö bör låta privata omsorgsföretag bygga och driva äldreboenden. Sådana företag har stor erfarenhet av detta. Socialdemokraterna bör ta initiativ till ett valfrihetssystem enligt LOV, lagen om valfrihetssystem, för särskilt boende. Det innebär att kommunen godkänner olika utförare och att den enskilde får större möjlighet att välja. Malmö bör samtidigt välkomna fler privata och idéburna aktörer.
Två reformer behövs, på olika politiska nivåer.
• Stärk äldres rätt att flytta. Riksdagen bör ändra lagen så att äldre får större möjlighet att själva bestämma när de vill flytta till ett äldreboende.
När en äldre person vill flytta och har omsorgsbehov som inte är tillfälliga och som gör livet hemma otryggt bör utgångspunkten vara ett ja. Kommunen ska vid ett avslag behöva visa hur hjälpen ska fungera under hela dygnet, utan att förutsätta att anhöriga tar över tillsynen. Demens, oro och ofrivillig ensamhet bör väga tungt i prövningen, liksom den äldres egen vilja.
• Inför LOV i äldreomsorgen i Malmö. Med LOV, lagen om valfrihetssystem, kan privata och idéburna aktörer som uppfyller kraven löpande ansöka, godkännas och teckna avtal med kommunen. Den som har beviljats särskilt boende får då välja mellan de boenden som är godkända av kommunen och ingår i valfrihetssystemet, så länge de har plats. Ersättningen följer den äldres val, samtidigt som kommunen behåller ansvaret för finansiering, krav och uppföljning. Företag kan då ansöka när de är redo, i stället för att vänta på nästa upphandling. Det kan göra det möjligt för fler att investera.
För att få fram fler platser behöver Malmö kombinera LOV med tillgång till mark och långsiktiga ersättningsvillkor som gör det möjligt att bygga upp en verksamhet. Kraven på bemanning och kompetens ska vara höga och följas upp lika noggrant hos alla som driver boendena.
Karin som vill flytta till ett äldreboende i Malmö behöver först få ett ja. Därefter ett boende som kan ta emot henne. Stadens styrande politiker måste klara båda uppgifterna.
SKRIBENTEN
Gustaf Drougge, vd för Synaps, en marknadsliberal tankesmedja som finansieras av Stiftelsen fritt näringsliv
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.