Det ljusnar för svensk ekonomi. Efter flera år av trög svensk tillväxt så går saker åt rätt håll.
Svensk BNP ökade under det andra kvartalet i år med höga 3,3 procent. Uppgången i ekonomin var bred och omfattade såväl hushållens konsumtion som investeringar och export.
Under åren med inflationskris och räntechocker har svenska hushåll hållit hårt i plånboken. Det har kvävt svensk tillväxt. Hade det inte varit för den urstarka exporten, både av varor och tjänster, skulle Sverige de senaste åren haft en rejäl ekonomisk kris.
Nu har hushållens syn på den egna ekonomin börjat närma sig ett normalläge. Äntligen! Hushållen har den senaste tiden ersatt exportindustrin som den främsta motorn för svensk tillväxt.
Vad är då förklaringen till att hushållen nu är positiva om den ekonomiska utvecklingen?
Jo, det handlar i grunden om att reallöneökningarna varit goda, skatter sänkts och bidrag har höjt. Allt detta har stärkt hushållens humör.
Hushållens mer positiva syn märks också i konsumtionen som utvecklats starkt. Den senaste statistiken pekar på en volymökning av försäljningen på omkring fyra procent i årstakt. Främst driven av en hög konsumtion av sällanköpsvaror såsom vitvaror.
Den senaste tidens starka tillväxt visar att Sverige har lämnat lågkonjunkturen bakom oss. Samtidigt finns risker som kan förmörka tillväxten nästa år.
I omvärlden bidrar de pågående konflikterna till högre energipriser och större osäkerhet. Detta riskerar att dämpa tillväxten.
Inhemskt har Riksbanken blivit tydligare med att styrräntan kan behöva höjas mot slutet av 2026. Med ytterligare ett par höjningar under 2027. En sådan räntepolitik skulle hämma den ekonomiska utvecklingen. Det vore ett misstag.
Sverige plågas, trots god tillväxt, av fortsatt hög arbetslöshet. Hur vi än jämför kommer Sverige ut som ett land med hög arbetslöshet och därmed med stora lediga resurser. Det talar mot att Sverige behöver höjda räntor.
Inflationen ligger, när man tar hänsyn till temporära effekter av tillfälliga skattesänkningar och subventioner, på målet. Detta talar också mot höjda räntor.
Höjda räntor framstår därtill som särskilt olämpliga i en tid där regerings finanspolitik sannolikt blir mindre expansiv nästa år. Reformutrymmet, enligt det så kallade finanspolitiska ramverket, bedöms de kommande åren vara begränsat. Detta samtidigt som flera kostsamma men tillfälliga åtgärder löper ut – alltifrån sänkt bensinskatt till halverad kostnad för månadsbiljett i kollektivtrafiken. Det innebär att finanspolitiken kommer att ge mindre stöd till efterfrågan under 2027 än vad som var fallet under i år.
Om svenska hushåll åter stramar åt sin konsumtion är risken hög att Sverige åter faller tillbaka till den svaga tillväxt som präglade vårt land 2022 till 2024.
I ett läge där vi just börjar lämna lågkonjunkturen bakom oss riskerar en alltför snabb åtstramning kunna skada återhämtningen.
Nu gäller det att understödja en god fortsatt ekonomi. Riksbanken och riksdagen behöver vara varsamma med både räntor och finanspolitik. Svenska löntagare förtjänar några goda ekonomiska år efter åren av svag tillväxt. Knäck inte återhämtningen!