Frågan om varför människor med åren drabbas av artros och ledsjukdomar, medan våra närmaste släktingar, schimpanser och gorillor, nästan aldrig gör det har förbryllat forskare. Till exempel är 60-åriga schimpanser nästan lika rörliga som yngre när de klättrar i träd.
Den stela ryggen och de ömmande knäna är alltså något som är utmärkande för oss människor. Nu har forskare från Japan och Israel publicerat en studie i Nature med teorin att det handlar om ett evolutionärt pris för andra mänskliga egenskaper.
Forskarna har kartlagt gener som styr utvecklingen av skelettet och bland annat sett att produktionen av glykosaminoglykaner (GAG) är avsevärt lägre hos människor än hos våra närmsta släktingar. Dessa sockermolekyler finns i brosket och utan dem blir brosket tunnare och mindre stötdämpande. Benen börjar gnida mot varandra, vilket bereder väg för artros.
Men de finns också i hjärnan där lägre nivåer gör hjärnan mer formbar under längre tid. Det kan ha bidragit till att människor kunnat lära sig allt mer komplexa färdigheter.
Lägre nivåer av GAG kan också ha gynnat människors överlevnad då det tros ha lett till ett lättare skelett som är effektivt för att springa långa sträckor för att till exempel hitta mat och jaga.