Den 4 oktober kommer det att ätas miljontals kanelbullar runt om i Sverige. Bakom många av dem finns en bagare, en caféägare, en konditor eller någon annan strävsam företagare som gått upp tidigt, tagit risker, skapat jobb och fått vardagen att fungera.
Det passar därför ganska bra att den 4 oktober också är dagen då vi uppmärksammar och firar den fria företagsamheten – människors frihet att förverkliga en idé, bygga ett företag och själva bestämma över det de skapat.
Datumet bär dessutom på en viktig historia. Den 4 oktober 1983 samlades tiotusentals människor i Stockholm för att protestera mot löntagarfonderna. Företagare från hela Sverige reste dit för att försvara något fundamentalt – rätten att äga och bestämma över det företag man själv byggt upp.
Löntagarfonderna är historia. Men konflikten om den fria företagsamhetens villkor är det inte. Sverige befinner sig efter valet i ett osäkert parlamentariskt läge. Än vet vi inte om Magdalena Andersson lyckas samla ett regeringsunderlag. Men om hon gör det kommer partier med långtgående krav på företag och företagare att behöva enas om den ekonomiska politiken.
”Den principiella konflikten känns igen.”
Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget. LO driver samtidigt frågan om en kraftig arbetstidsförkortning och har utrett en sänkning av normalarbetstiden till 35 timmar. LO:s egen beräkning visar att detta skulle kosta motsvarande 1,7–3,1 procent av BNP.
Inte heller ett slopat karensavdrag är någon liten reform för Sveriges arbetsgivare. Svenskt Näringsliv beräknar att de totala kostnaderna för företagen, när bland annat ökad sjukfrånvaro och produktionsbortfall räknas in, kan uppgå till närmare 40 miljarder kronor per år. För ett litet företag är sådana siffror inte abstrakta politiska kalkyler. Det handlar om möjligheten att göra nästa investering, anställa ytterligare en medarbetare eller få verksamheten att gå ihop.
Det går inte att sätta likhetstecken mellan löntagarfonderna och dagens förslag. Men den principiella konflikten känns igen. Då, 1983 i kampen mot löntagarfonderna, försvarade företagarna rätten att äga. Idag måste de också försvara rätten att driva, utveckla och erbjuda välfärdstjänster.
Nu handlar det om hur långt politiken ska gå i att bestämma över företagens kostnader och villkor. En lagstiftad generell arbetstidsförkortning i kombination med ett slopat karensavdrag skulle innebära ett omfattande politiskt angrepp på den svenska företagsamheten.
”Fri företagsamhet kan aldrig tas för given.”
Också valfriheten står på spel. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna vill stoppa vinster i välfärden. Det skulle få direkta konsekvenser för de företagare som driver vårdcentraler, äldreboenden, hemtjänst och skolor, men också för alla människor som i dag själva kan välja utförare. Företagsdrivna alternativ är en viktig del av svensk välfärd. Att begränsa dem begränsar också människors valfrihet.
Sverige har en stolt entreprenörstradition. Människor har vågat satsa pengar, tid och trygghet för att förverkliga idéer och bygga företag som skapar jobb, innovationer och välstånd. Politikens uppgift är att ge dem goda förutsättningar, inte att steg för steg ta över beslut som bäst fattas av företagen själva och arbetsmarknadens parter.
Den 4 oktober firar vi den fria företagsamheten. I år finns det också särskild anledning att påminna om varför dagen finns. Fri företagsamhet kan aldrig tas för given. Den måste försvaras, generation efter generation. Efter valresultatet den 13 september är det viktigare än på länge. Den fria företagsamheten är hotad.
Anna af Sillén (ordf)
Linda Allanson Wester
Lars Holmin
Börje Häggman
Tobias Pettersson
Saila Quicklund
Malin Sjölander
Jörgen Warborn
Styrelsen Moderata Företagarrådet