Publicerad 06.59
NEW YORK. Kriminella tjänar miljardbelopp på falsk streaming – och AI växlar upp fusket.
Svenska Melanie Stavenow, 33, är ”hemliga vapnet” i jakten på bedragarna.
Spåren följer hon till nätets undre värld.
Melanie Stavenow drar ut stolen.
Från skrivbordet på 21:a våningen har hon en av New Yorks bästa kontorsvyer, staden vecklar ut sig nedanför fötterna och Empire State Building stirrar tillbaka från andra sidan fönstret. Bredvid datorn står en mugg med orden: ”Born to track criminals”.
Född för att spåra kriminella.
Ungefär så ser hon på jobbet.
På skärmen framför henne brukar miljontals datapunkter om misstänkta streamingbedrägerier passera; mejladresser, användarnamn och andra digitala spår efter människor som försöker lura till sig pengar ur musikstreamingen.
Det har också blivit ett sätt att tvätta pengar från annan brottslighet.
– Ju fler som gör det, desto svårare blir det för oss att upptäcka dem. Det blir fler strån i höstacken som vi ska leta i, säger Melanie.
Artisterna vet inte
Bakom fusket finns en enkel affärsmodell.
Det börjar med en låt som laddas upp på en streamingplattform. Sedan spelar bottar – inte människor – låten om och om igen. Därefter kan bedragarna håva in royalties.
Streamingplattformarnas intäkter från abonnemang och reklam fördelas mellan artister och rättighetsinnehavare när musiken spelas. Den som artificiellt blåser upp sina lyssningar tar därmed en större del av potten – på någon annans bekostnad.
Ibland vet artisten inte ens om att det sker. Melanie berättar om musiker som köper ”marknadsföring” på nätet, men i själva verket får sina låtar spelade av bottar.
I andra fall är fusket högst medvetet. Och länge hade bedragarna ett övertag: de kunde skapa mängder av nya konton, hoppa runt bland plattformar och fortsätta i all evighet.
Det är där Melanie kommer in.
Samarbetar med FBI
– Kriminella har förlitat sig på att musikplattformarna inte delar information med varandra eftersom de är konkurrenter. Det har vi slagit sönder, säger hon.
Melanie arbetar på den ideella cyberbrottsorganisationen NCFTA, som samarbetar nära med bland andra FBI och andra amerikanska myndigheter. Där leder hon analysarbetet i samarbetet med Music Fights Fraud Alliance, där ett 40-tal aktörer från musikbranschen delar information om misstänkta bedrägerier.
När ett medlemsföretag upptäcker något misstänkt kan uppgifterna hamna i den gemensamma databasen.
Där kan varje liten detalj bli avgörande.
Samma mejladress kan dyka upp på flera plattformar – men under olika namn. Melanie letar efter sådana återkommande spår, kopplar ihop datapunkter och söker efter mönster mellan aktörer som på ytan inte ser ut att ha någonting med varandra att göra.
Ett slags digitalt pussel.
Jobbar undercover
Mycket av arbetet är hemligt.
Några meter från Melanies skrivbord finns rum för FBI. Bakom en av dörrarna ligger ett säkerhetsklassat rum där federala utredare kan komma åt sina system.
Melanie får inte tala om specifika fall. Att ens få bli intervjuad var långt ifrån självklart.
Hemlighetsmakeriet gäller också själva jakten och metoderna.
Ibland räcker exempelvis inte den egna databasen till. Då lämnar Melanie de redan insamlade spåren och söker sig dit bedragarna själva pratar, till slutna forum och chattar.
Ut på darknet.
Där använder hon undercoverprofiler och kartlägger aktörer.
En sak är tydlig: bedragarna arbetar inte alltid ensamma.
– Det finns chattar och forum där man talar väldigt öppet precis om hur man ska göra, säger hon.
De delar metoder och diskuterar hur de kan undvika uppmärksamhet.
– De hjälper varandra att lyckas. De pratar om olika trösklar, som: ”Håller du dig under ett visst antal streams flaggas de inte, eller tar du ut pengar i vissa summor flaggas det inte hos banken.”
”Hoppas att Sverige vet”
Streamingbedrägerier har också kopplats till svensk gängmiljö.
2023 rapporterade Svenska Dagbladet om kriminella nätverk som använde Spotify för att tvätta pengar. Brottspengar växlades till kryptovaluta och användes för att köpa falska lyssningar. Säljarna hittades bland annat i Telegramgrupper.
Fejklyssningarna gav i sin tur riktiga utbetalningar från streamingplattformen.
Melanie kartlägger inte svenska gäng själv. Men att kriminella använder metoden även i Sverige råder det enligt henne ingen större tvekan om.
– Det har skrivits om aktörer över hela världen, inklusive Sverige, som tvättar pengar genom streamingbedrägerier.
Hon skulle gärna se Sverige tätare kopplat till det internationella samarbetet. Ibland stöter hon på information på jobbet som får henne att tänka på hemlandet.
– Jag sitter ganska ofta och ser saker här och tänker: det här skulle vara bra för Sverige. Jag hoppas att vi vet att det händer, jag hoppas att vi gör någonting åt det.
Ett undantag
Att det var just här hon hamnade känns logiskt, säger hon.
Melanie beskriver sig som en paragrafryttare redan som barn, upptagen av rätt och fel. Hade läraren sagt att något var förbjudet var hon den som påminde de andra.
Senare arbetade hon med biljettkontrollen i Uppsala. Där hamnade bland annat förfalskade biljetter och människor som utgav sig för att vara någon annan på hennes bord.
Sedan flyttade hon till USA och läste en master i global säkerhet och cyberbrottslighet. Hit, till NCFTA, kom hon först som praktikant. Att få stanna var långt ifrån självklart. Organisationen ville inte anställa personer som inte var amerikanska medborgare, inte minst på grund av det nära samarbetet med FBI.
Men för Melanie gjorde de ett undantag.
Hennes chef kallar henne deras ”hemliga vapen”.
Halvt på skämt, halvt på allvar. Men analytikerna är avgörande, förtydligar han, för att lägga pusslet och det är ett arbete som sällan syns utåt.
Organisationen som hon arbetar för växte fram efter terrorattackerna den 11 september, ur behovet av tätare samarbete mellan privata företag och amerikanska myndigheter.
Michael Lewan leder Music Fights Fraud Alliance, musikbranschens samarbetsorganisation. Han beskriver streamingbedrägerierna som ett relativt nytt problem.
För honom handlar det ytterst om pengarna som försvinner ur systemet när falska lyssningar blåser upp en artists andel.
– Det är på många sätt en direkt stöld ur royaltypotten.
Och Melanie?
Hon kom utan bakgrund i musikbranschen, säger Lewan, men lärde sig snabbt hur systemen fungerar.
– Hon har förstått flödena och hur informationen måste kopplas ihop.
AI underlättar brottsligheten
Nu förändras spelplanen, snabbt.
Med AI behöver bedragarna inte längre ens ha en låt.
I mars erkände en 54-årig man sig skyldig i det första amerikanska åtalet där AI användes för att blåsa upp musikstreams. Han hade skapat hundratusentals låtar med AI och låtit bottar spela dem miljarder gånger.
Bytet: över åtta miljoner dollar i royalties.
AI kan göra nästan hela jobbet. Skapa låtar, artistnamn, omslag och konton. Sedan kan bottarna stå för lyssningarna.
Branschen uppskattar att nära var tionde musikstream nu är bedräglig. En stor del av musiken bakom fusket är AI-genererad, enligt Financial Times.
– AI gör det lättare att begå brott online. Man behöver vara mindre tekniskt kunnig, säger Melanie.
– Du kan få musikfiler superlätt som låter rätt bra och trovärdiga. Sedan kan du göra det i mycket större skala.
”Katt och råtta-lek”
Hur mycket som försvinner är omöjligt att veta. Det som aldrig upptäcks går inte att räkna. Men uppskattningarna Melanie möter handlar om miljarder dollar om året. Musikbolagen och hon kämpar för att täppa igen hålen. Bedragarna hittar ändå nya sätt.
– Det blir som en katt och råtta-lek. Push and pull.
Hon låter nästan imponerad av uppfinningsrikedomen.
– Det finns så mycket innovation i cyberbrottslighet. Folk är smarta och jag tänker ganska ofta: tänk om du la den här energin på någonting annat?
Melanie tror inte att problemet kommer avta. Kanske tvärtom. Men det är svårt att förutse framtiden.
– Jag tror inte vi är klara med det här. Jag vet inte om vi någonsin blir det.
Men orolig verkar hon inte.
– Jag ser det som en utmaning.