Ojämlik tillgång till livräddande stamceller
Det är större chans för en etnisk europé att få livräddande stamceller i Sverige än en person från Östafrika. Anledningen är att givare och mottagare behöver ha liknande gener.
– Vi måste ha en bredd bland donatorerna, så att fler kan få stamceller, säger barnläkaren Selma Ibrahim.
Stamceller kan rädda livet på en person med blodsjukdom, till exempel leukemi. Men för personer med ursprung utanför Europa är det mycket svårare att hitta en donator i Sverige.
Västeråsläkaren Selma Ibrahim förklarar att transplantationer kräver en exakt matchning mellan givare och mottagare, och då krävs också att båda har liknande etniskt ursprung. Till exempel kan en person med koreanskt ursprung ofta ta emot från japaner, eftersom de har liknande gener, men inte från européer.
Ursprunget är bara en faktor i ett krångligt genetiskt pussel. Det kan hända att man inte kan ta emot celler från familjemedlemmar, men klarar celler från en främling. Och det genetiska ursprunget måste alltid matcha.
10 till 30 procents chans
I Sverige lever många med ursprung i östra Afrika, till exempel Somalia, och de har bara mellan 10 och 30 procents chans att få stamceller, enligt internationella transplantations-organisationer. Det ska jämföras med att etniska européer har hela 70 procents chans till matchning. Selma Ibrahim, ordförande för svensk-somaliska läkarföreningen, arbetar därför med att få fler unga somalier att anmäla sig som donatorer i Tobiasregistret.
– Du behöver en stamcellsdonator med samma ursprung som dig själv för att få chans till ett liv, säger hon.
Över 200 läkare med somaliska rötter
Selma Ibrahim gick med i Svensk-somaliska läkarförening när hon pluggade medicin. Då handlade det mycket om social kontakter och förebilder.
– Jag behövde se människor som ser ut som mig som jobbade som mig, som läkare, berättar hon.
Men hennes engagemang har ökat. Idag är hon ordförande för föreningen med över 200 läkare med med somaliska rötter. De jobbar både för sina medlemmar men också mot allmänheten, med hälso- och sjukvårdsfrågor för somalier.
Behövs forskning om etnicitet och hälsa
Selma Ibrahim menar att det har forskats för lite på sjukvård och etnicitet. Ett exempel som ligger henne nära som barnläkare är spädbarnsdödlighet, den är dubbelt så hög bland somalier i Sverige är det svenska genomsnittet.
– Barn som dör sitt första levnadsår. I Sverige! Så det finns skillnader och vi behöver forska mer på de här frågorna, säger Selma Ibrahim.
Så funkar Tobiasregistret
Tobiasregistret listar personer som är villiga att donera stamceller till personer med blodsjukdom.
Du ska vara mellan 16 och 35 år för att registrera dig.
Stamceller måste matchas efter etnicitet. Personer som har utomeuropeiskt ursprung har bara 20% chans att hitta en donator i Tobiasregistret, för europeér är den 70%.
270 000 personer har registrerat sig i Tobiasregistret. 70% är tjejer, men killar är egentligen bättre donatorer, de kan oftast ge mer stamceller och har inga graviditetsrelaterade antikroppar.
Tobiasregistret startades 1992 av familjen till Tobias Storch som dog i blodsjukdom när han var 17 år. Sedan dess har över 2000 givare matchats med personer i behov av blodstamceller för att överleva.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.