← Alla nyheter

SVT Nyheter · 2026-10-04 Senaste

Khadar i Falun ska ge stamceller till leukemipatient – fick matchning direkt

Khadar Farah i Falun hade aldrig hört talas om Tobiasregistret. En tiktok-video senare hade han skrivit upp sig och fått en matching för att donera stamceller – på ovanligt kort tid. Och det finns ett stort behov av donatorer som just är män och av utomeuropeiskt ursprung. – Att rädda en annan människas liv är den optimala lyckan, säger Khadar Farah.

Khadar i Falun ska ge stamceller till leukemipatient – fick matchning direkt

Khadar Farah i Falun hade aldrig hört talas om Tobiasregistret. En tiktok-video senare hade han skrivit upp sig och fått en matching för att donera stamceller – på ovanligt kort tid. Och det finns ett stort behov av donatorer som just är män och av utomeuropeiskt ursprung.

– Att rädda en annan människas liv är den optimala lyckan, säger Khadar Farah.

Tobiasregistret är det svenska registret för donatorer av blodstamceller till sjuka patienter. Det kan till exempel handla om patienter som drabbats av någon slags blodcancer, som leukemi.

Bland alla patienter är chansen att hitta en lämplig donator 70 procent. Bland patienter med utomeuropeisk bakgrund är chansen mellan 10 och 30 procent.

Varför spelar etnisk bakgrund roll?

– Det man vill ska stämma är vävnadstypen. Det är någonting som du har ärvt från dina föräldrar. Det är för att transplantationen ska funka, säger Sara Tidholm, presstalesperson på Tobiasregistret.

Efterlyser fler killar

Eftersom Tobiasregistret samverkar med andra register runtom i världen var Khadar Farah en av 45 miljoner inskrivna.

– Och han är en av dem som har blivit matchad snabbast. Så att han får en match så där fort betyder ju att han verkligen, verkligen behövdes i registret.

Förutom personer med utomeuropeisk bakgrund behövs också fler killar i Tobiasregistret.

– Ju fler som går med desto bättre. Tänk att ha med sig det hela livet, att man har räddat ett liv, säger Sara Tidholm.

Tobiasregistret – då behövs nya stamceller

Varje år får ungefär 300 svenskar nya stamceller genom en transplantation. En stamcellstransplantation kan behövas när kroppen inte längre kan göra friska blodceller själv – vilket är livshotande.

En stamcellstransplantation kan vara livräddande för cirka 70 olika diagnoser, men de vanligaste är dessa:

- Blodcancer som leukemi, lymfom eller myelom. Behandlingen mot cancern skadar den friska benmärgen som normalt bildar blodceller. Därför behöver man ge nya friska stamceller som kan bygga upp ett nytt blodsystem. Leukemi är idag den vanligaste diagnos som kräver en stamcellstransplantation.

- Aplastisk anemi, en ovanlig men allvarlig sjukdom, där benmärgen ”slutar jobba” och inte gör tillräckligt med blodceller.

- Medfödda immunbristsjukdomar. När immunförsvaret inte fungerar som det ska får patienten allvarliga infektioner. Då kan en stamcellstransplantation ge nya friska stamceller som kan bygga upp ett fungerande immunsystem.

- Ärftliga ämnesomsättningssjukdomar. Vissa ovanliga sjukdomar gör att kroppen inte kan bryta ner ämnen ordentligt. Nya stamceller kan då ibland hjälpa kroppen att fungera normalt.

- Efter tuff cancerbehandling. Ibland används så stark cellgift- eller strålbehandling att benmärgen skadas och slutar göra blodceller. Då behövs nya stamceller för att bygga upp blodet igen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Läs hela artikeln hos SVT Nyheter →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.