Champagne förknippas med terroir, tradition, firande och lyx. Bakom bubblorna gömmer sig en armé av jurister som i mer än ett sekel har försvarat en av Frankrikes värdefullaste tillgångar: själva namnet.
Skörden i Champagne var tidig i år. Extremt tidig. Att den ägt rum i augusti har bara hänt några gånger tidigare under de senaste hundra åren. Men efter den extremhetta som drabbade Frankrike under våren och sommaren 2026 krävs inga siffror för att konstatera klimatförändringarnas påverkan på landets nordligaste vinproducerande region, som också råkar vara ett av världens minsta vinområden. 34 200 hektar – utspridda över 319 kommuner i de fem departementen Aisne, Aube, Haute-Marne, Marne och Seine-et-Marne – utgör 0,5 procent av den globala vinarealen, men producerar 31 procent av världens mousserande vin, sett till värde. Det råder visserligen ingen tvekan om att det dricks betydligt fler flaskor prosecco än champagne – endast 8 procent av den totala mängden mousserande vin härstammar från Champagne – men äpplen och päron är som bekant inte jämförbara.