I oktober för nio år sedan upptäckte himmelskådare vid Pan-STARRS-teleskopet på Hawaii en mystisk ljusprick.
Ett oväntat tillskott på rymdvalvet som tidigt framstod som något mycket speciellt.
Forskarna kunde med hjälp av beräkningar av objektets hastighet och bana visa att vi hade att göra med en unik vagabond från ett annat solsystem. Exakt vad det var och varför det smög in just här och nu visste ingen.
– Ur ett vetenskapligt perspektiv är ʻOumuamua extremt spännande och revolutionerande då det var första gången vi såg ett objekt från ett annat stjärnsystem, säger Jens Hoeijmakers, astrofysiker vid Lunds universitet som specialiserat sig på exoplaneter och deras atmosfärer.
Rester av en utomjordisk farkost?
– Det vi upptäckte var väldigt litet jämfört med andra himlakroppar och sådana små objekt är oerhört svåra att se med teleskop. När vi upptäckte ʻOumuamua hade det redan passerat solen och vi hade därför ett väldigt begränsat fönster att studera objektet.
Det skulle inte dröja länge innan teorier och slutsatser började ta form.
Var ʻOumuamua en okänd komet? En asteroid? En klump exotisk is? Eller resterna av en utomjordisk rymdfarkost?
Den sistnämnda teorin lanserades av Harvardforskaren Avi Loeb, som menade att den interstellära främlingen verkade vara ett tunt, artificiellt föremål. Kanske ett soldrivet ljussegel eller en sond bestående av främmande teknologi?
– Jag tror att en anledning till att många blev så uppspelta och menade att ʻOumuamua var en rymdkapsel med uppdrag att undersöka vår planet var dess bana nära jorden. Att den passerade oss på så kort avstånd kändes nästan osannolikt. För mig är det snarare ett tecken på att det finns många tusentals liknande objekt där ute som färdas genom vårt solsystem utan att vi ser dem. Den här gången råkade ett av dem bara passera ovanligt nära, säger Hoeijmakers.
Objektet har ofta illustrerats som långsmalt och cigarrformat. Tidiga antaganden som gjordes efter hur mycket reflekterat ljus ʻOumuamua avgett vid rotation. Hoeijmakers menar dock att objektet mest troligt var diskformat.
– Något annat som stack ut var accelerationen. Även det användes som argument för att ʻOumuamua kunde vara en rymdfarkost. Faktum är att det inte är konstigt alls att dessa små objekt kan accelerera. Kometer accelererar när de släpper ut gas och annat material, säger han.
Här fanns det dock en tydlig skillnad.
– Vanligtvis ser du gas och partiklar som strömmar ut från en komet – en kometsvans. I fallet med ʻOumuamua såg du inget sådant. Den accelererade tack vare något som vi inte kunde se. Därför är ʻOumuamua något annat än en vanlig komet.
Troligen fler ”Oumuamuas” därute
Nu, nästan ett decennium senare, kan mystiken kring objektet – vars hawaiianska namn ungefär betyder ”en fjärran budbärare som anländer först” – vara på väg att skingras.
Enligt den nya teorin kan ʻOumuamua vara en mörk komet – en liten himlakropp som ser ut som en asteroid men rör sig på ett sätt som påminner om en komet.
– En möjlig slutsats är att ʻOumuamua accelererar eftersom den släpper ifrån sig osynlig gas, kanske molekylärt väte (H₂). Ett ämne som är vanligt i universum. En annan teori är kväveis (N₂), säger Hoeijmakers.
En för oss ny typ av komet. Som fascinerar.
– Ett sällsynt objekt och spektakulärt ur vetenskaplig synvinkel. De flesta små himlakroppar i vårt solsystem består trots allt av is medan det här objektet kommer från den interstellära rymden.
Var exakt ifrån?
– Det är omöjligt att fastställa vilken stjärna interstellära objekt som ʻOumuamua kommer från, och dess ålder går bara att uppskatta mycket ungefärligt. Det finns en möjlighet att stjärnan som ʻOumuamua kom från inte längre existerar i dag, säger astrofysikern.
”Vi kommer aldrig få alla svar”
Hoeijmakers tror att fler objekt som liknar ʻOumuamua kommer att upptäckas och katalogiseras i vår omedelbara framtid.
– Vi har ett nytt teleskop som heter Rubin som under de närmaste åren kommer att fotografera den södra stjärnhimlen natt efter natt för att försöka hitta transienter, alltså alla slags objekt som förändras, som supernovor, asteroider och interstellära objekt.
Även om vi av allt att döma kommit närmare en förklaring förblir ʻOumuamua åtminstone delvis ett mysterium.
– Jag tror inte att vi någonsin kommer att veta alla svar, bland annat vilket material som kom ur ʻOumuamua och varför. Objektet är nu på väg ut ur solsystemet och vi kommer aldrig se det igen. Var det cigarr- eller diskformat? Vi vet inte säkert. Det är dessutom nästintill omöjligt att skicka ut en efterföljande sond. Rent tekniskt är det fortfarande möjligt, men det skulle bli mycket kostsamt och kommer knappast att göras. Och snart kommer vi inte längre att kunna följa objektet och hinna ikapp det, avslutar Jens Hoeijmakers.