Ryska hybridattacker, misstänkta drönarattentat och hotbilden på internet har ökat stadigt i Europa de senaste åren och väntas enligt experterna fortsätta.
Tidigare har det spekulerats om en möjlig rysk invasion av Narva i Estland, men flera experter riktar nu blickarna mot Barentsburg på västra Svalbard.
– Det finns en speciell status kring Svalbard. Det är norskt territorium, men andra länder har rätt att vara där utifrån olika delar i Svalbardtraktatet. Narva är inte samma sak för om man kliver där så står man på estniskt territorium, säger Johan Huovinen, militärexpert vid Försvarshögskolan.
Rysk exklav
Helt olikt scenariot i Narva är dock inte Svalbard: Det finns en inte helt obetydlig andel ryssar, kring vilka spänningarna ökat.
På Svalbard finns en rysk gruvort där det ryska statliga bolaget Arktikugol har brutit kol sedan 1930-talet. Knappt 400 personer bor där, och det finns ett ryskt konsulat.
Sedan några år tillbaka har ryska bolag börjat med turistresor dit, och den ryska militären har testat robotar i närheten.
Kolbrytningen i Barentsburg har under lång tid gått med ekonomisk förlust, men enligt Huovinen är det troligt att Ryssland håller i gång gruvorten för att behålla ett geopolitiskt fotfäste och permanent närvaro på norsk mark i Arktis.
Sedan kriget i Ukraina har stämningen blivit sämre. Flera incidenter har på senare tid skett. Huovinen nämner exempelvis ryska markeringar i form av demonstrationer i anslutning till firandet av 9 maj, segerdagen, men också att Norge beslagtog ett ryskt fartyg för inte så länge sedan.
– Ryssarna skulle kunna öka sin närvaro med militär eller gränsförband från FSB eller kanske polis. Sånt skulle man kunna tänka sig för att skydda ryska tillgångar.
Utlöst kris för Nato
Svalbard är visserligen en demilitariserad zon och Ryssland har enligt traktatet inte rätt att ha militär närvaro där, men i ett möjligt scenario skulle då Ryssland agera för att skydda sina intressen, genom att exempelvis landsätta en större grupp soldater i Barentsburg.
Ett sådant agerande hade enligt Huovinen kunnat skapa en möjlig kris för Nato, och hade, ur rysk synvinkel, varit en relativt väl avvägd provokation.
– Ryssland är mycket duktiga på att skapa gråzoner. Där är de som mest framgångsrika. Och vi européer blir alltid väldigt nervösa. Vad är rätt, vad är fel? Gäller artikel 5 i Natosamarbetet?
På det sättet kan Putin testa lojaliteterna inom Nato, utan att provocera fram ett otvetydigt svar.
– Ja, länderna i Europas sydflank har ju liksom andra problem att tänka på. Allas fokus är ju liksom inte Ryssland. Och på så sätt kan Putin testa Natosolidariteten.