Allt sitter i huvudet. En framgångsrik aktieplacerare måste övervinna sina hjärnspöken och hålla känslorna i styr, enligt Marcus Hernhag som är aktuell med en ny bok om börspsykologi. Det rapporterar Di:s systertidning Privata Affärer.
✔ Hjärngympan som lyfter portföljen
✔ Konsten att hantera en börsraket
✔ Fullträffen i Lundinbolaget: ”Väldigt glad”
✔ Kursvinnaren han ”hyvlar”
Jonas Fagerström
Text
Är du redan prenumerant, logga in för att fortsätta läsa.
Därefter tillsvidare med 40% rabatt, endast 359 kr/mån (ord.pris 599kr/mån) i 6 månader. Alla priser är inklusive moms. Erbjudandet gäller endast nya kunder.
Därefter tillsvidare med 40% rabatt, endast 359 kr/mån (ord.pris 599kr/mån) i 6 månader. Alla priser är inklusive moms. Erbjudandet gäller endast nya kunder.
Ukrainakriget, ökade geopolitiska spänningar och en osäkrare transatlantisk relation har skakat om Europas syn på säkerhet. Nu rustar kontinenten upp. Men parallellt pågår en annan kapplöpning – om AI, mjukvara och teknik som förändrar slagfältet.
Information är en kritisk resurs på slagfältet. Sensorer och övervakningssystem skapar enorma mängder data, samtidigt som beslut behöver fattas på sekunder. Det är där AI kan flytta gränsen. Genom att snabbt bearbeta och sammanföra information kan tekniken ge soldater och piloter ett större beslutsunderlag.
– I en komplex stridsmiljö kommer enorma mängder information från olika håll samtidigt. Med AI kan vi bearbeta betydligt mer av den informationen och ge människan ett bättre underlag för att fatta rätt beslut, säger Erik Larsson, svensk programchef på Helsing.
Det europeiska försvarsteknikbolaget Helsing bygger sin verksamhet kring AI och avancerad mjukvara. Hårdvaran är bärare av tekniken, men mjukvaran och AI ger systemen nya förmågor. Därmed kan militära system uppdateras och anpassas när hot och motmedel förändras. AI kan exempelvis användas för navigering när GPS slagits ut, elektronisk krigföring och minska människans kognitiva belastning – samtidigt som människan behåller kontrollen över alla kritiska beslut.
Ukrainakriget har förändrat synen på AI
Kriget i Ukraina har förändrat synen på teknikens roll i modern krigföring. AI och autonoma system har gått från framtida möjligheter till verktyg som används på slagfältet i dag. Men när ny teknik snabbt möts av nya motmedel blir förmågan att anpassa systemen avgörande. Där försvarsindustrin tidigare arbetat med utvecklingscykler på flera år kan förutsättningarna i dag förändras på dagar eller veckor.
Helsing har arbetat med Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion. Bland annat har tusentals HX-2-system, Helsings AI-baserade attackdrönare, satts in av Ukrainas väpnade styrkor på slagfältet. I ett reportage från UNITED24 Media lyfter soldater ur Ukrainas 59:e brigad fram systemet och uppger att omkring 80 procent av insatserna med HX-2 resulterar i framgångsrika attacker.* En central del av systemet är så kallad Terminal Guidance, som gör att drönaren kan fortsätta mot ett identifierat mål även om signalen störs.
– Ukraina visar att tekniken måste kunna utvecklas och uppdateras mycket snabbare. Samtidigt måste systemen kunna produceras i stor skala, snabbt och till en rimlig kostnad, säger Erik.
AI-tekniken provas i Sverige
Under 2025 flög Helsings AI-agent Centaur ombord på Gripen E över Östersjön och genomförde avancerade stridsmoment. Tekniken syftar till att minska pilotens kognitiva belastning och utvecklas samtidigt för framtida autonoma stridsflyg.
Nu gör Helsing Stockholm till operativt centrum för sin nordiska verksamhet. Bolaget pekar på Sveriges högteknologiska försvarsindustri, starka techkompetens och förståelse för det förändrade säkerhetsläget.
Bakom satsningen finns också en europeisk ambition. Helsing menar att Europa behöver bygga upp en starkare egen teknisk försvarsförmåga och behålla kompetens och utveckling på hemmaplan.
– Sverige har en stark försvarsindustri. Vi kommer med kompletterande förmågor inom AI, autonomi och avancerad mjukvara och vill utveckla dem tillsammans med svenska partners, avslutar Erik.