Det här talar emot att regeringsbildningen slutar i extraval
Läget i politiken ser låst ut – och redan nu talas det om extraval.
Men hur sannolikt är det att svenska folket kallas till valurnorna på nytt?
Här är några saker som talar emot ett extraval.
Efter fyra misslyckade statsministeromröstningar i riksdagen blir det extraval. Senaste det skedde var 1958 – annars brukar svenska politiker hitta lösningar på låsningar i regeringsfrågan.
Men hur sannolikt är det att förhandlingarna efter det här riksdagsvalet slutar så?
Hör SVT:s politikreporter Kristoffer Törnmalm i videon ovan om vad som talar emot ett extraval.
Extraval – fakta
Kallas ibland för nyval men heter i regeringsformen extra val (och stavas där just så).
Mellan ordinarie val kan extraval utlysas av regeringen. Men det ska också hållas om talmannens förslag till statsminister förkastas av riksdagen fyra gånger – om ordinarie val ska inte ska hållas inom tre månader.
Samma regler som för ordinarie val gäller i huvudsak eftersom ett extraval är ett helt nytt val.
Nya röstkort skickas ut av Valmyndigheten. Kommunerna ska se till att det finns vallokaler och röstningslokaler för förtidsröstning.
Omval innebär att ett val görs om i en viss valkrets eller ett visst område efter överklagande till Valprövningsnämnden.
Fakta: Valmyndigheten, regeringsformen
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.