De tidigare okända ruinerna på mexikanska Yucatánhalvön förbluffar forskarna.
”Det var en upptäckt, en stor överraskning för oss”, säger den slovenske arkeologen Ivan Sprajc i ett pressmeddelande.
Den isolerade platsen fotograferades från ovan för 13 år sedan, men har inte kunnat utforskas närmare förrän nu. För att ta sig dit fick Sprajcs team först slå sig fram med macheter genom flera kilometer av tät djungel. Sedan fortsatte de med fyrhjuling för att därefter gå till fots i runt sex kilometer.
Första gången
”Jämfört med andra platser där vi arbetat var det mycket svårare att komma hit. Men på de senaste tre åren är detta den första platsen vi har hittat intakt, utan tecken på plundring”, säger Sprajc i pressmeddelandet från INAH, den mexikanska myndighet som ansvarar för landets kulturarv.
Utöver ett drygt 13 meter högt, pyramidformat tempel fann arkeologerna flera palatsliknande och religiösa byggnader, liksom odlingsterrasser och vattenkanaler. De hittade också rader av altare och monument (stelar), varav ett med en skulpterad halshuggningsscen.
”Det är första gången jag hittar ett tempel som i stort sett är välbevarat, och en stele som fortfarande bär glyfer”, säger Sprajc.
Calakmuls guldålder
Staden har fått namnet Minanbé från mayaspråkets ”mina’an” (”det finns ingen”) och ”be” (”stig”), på grund av sitt otillgängliga läge i delstaten Campeches djupaste regnskog.
Arkeologerna har daterat det runt 15 hektar stora ruinkomplexet till mellan år 600 och 900. Det sammanfaller med guldåldern för Calakmul, en av de största och mäktigaste städerna i mayariket, enligt El País.
”Monumenten och de hieroglyfiska texterna ger nya insikter i mayacivilisationens sista århundraden”, skriver Mexikos kulturminister Claudia Curiel de Icaza på X.
Fakta: Mayacivilisationen
Mayariket sträckte sig genom norra Centralamerika, från nuvarande södra Mexiko och ner genom Guatemala, Belize, västra Honduras och El Salvador.
Mayatalande folk (huasteker) tros ha funnits på höglandet i Guatemala och Belize redan för mer än 4 000 år sedan. Den tidigaste kända mayakeramiken är daterad till år 2 500 före Kristus.
Folket bodde oftast i mindre byar, varav vissa växte till ceremoniella centra där arkitektur, konst och handel blomstrade. Mayakulturen var starkt religiös och arkitekturen ofta storartad, med ansenliga tempel och pyramider där olika typer av riter och offerriter till gudar utfördes. Även människooffer tros ha förekommit. Bland annat dyrkades himmels-, sol- och fruktbarhetsgudinnor.
Mayakulturen började förfalla runt 900-talet och många boplatser övergavs och togs i besittning av djungeln. Orsaken till förfallet är inte helt klarlagd, men tros ha varit en kombination av klimatförändringar (torka), inbördes stridigheter, missväxt och sjukdomar.
När de spanska erövrarna anlände till Centralamerika bestod mayacivilisationen av flera rivaliserande härskardömen på framför allt mexikanska Yucatánhalvön. Nya sjukdomar, missväxt och dåligt försvar ledde till att spanjorerna snabbt erövrade stora områden. Mayafolken kristnades och tvingades till tvångsarbete.
I dag utgör de många mayafolken en ursprungsbefolkning som i allt högre utsträckning arbetar för etniska, ekonomiska, sociala och politiska rättigheter.
Källa: NE, Illustrerad vetenskap