Malmös niondeklassare når rekordresultat. På Örtagårdsskolan på Rosengård gläds rektor Sirry Hedberg åt att gymnasiebehörigheten stigit till 87 procent – men samtidigt oroas hon över ett viktigt statsbidrag som dras in.
– Pengarna har gjort det möjligt att bygga upp en organisation som ger eleverna det stöd de behöver.
Även i Stockholm har behörigheten ökat medan Göteborg redovisar krissiffror.
För tio år sedan hade tio Malmöskolor en gymnasiebehörighet under 65 procent. I år är det bara två.
Samtidigt är den samlade gymnasiebehörigheten den högsta som noterats under 2000-talet. Det visar grundskoleförvaltningens preliminära siffror som presenterades en vecka in i sommarlovet.
84 procent av avgångseleverna i Malmö stads grundskolor är nu behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Förra läsåret låg andelen på 82,1 procent.
Skolresultaten bland niondeklassarna i de kommunala grundskolorna har länge varit en av Malmös stora utmaningar. Tidvis har var fjärde, och vissa år så mycket som var tredje elev, lämnat grundskolan utan gymnasiebehörighet.
Efter Skolinspektionens kritik mot den dåvarande stadsdelsorganisationen bildades grundskoleförvaltningen och grundskolenämnden 2013.
– Då tog vi ett helhetsgrepp och sedan dess har vi långsamt förbättrat våra resultat år för år. Det har varit en jätteresa för de skolor som haft de tuffaste socioekonomiska förutsättningarna, säger grundskoledirektör Peter Lindberg.
En av skolorna som sticker ut i årets statistik är Örtagårdsskolan på Rosengård. Där har andelen gymnasiebehöriga elever ökat från 70,8 procent förra året till 87 procent i år.
Enligt rektor Sirry Hedberg beror resultaten på ett långsiktigt och systematiskt samarbete mellan lärare, elevhälsa, speciallärare och kuratorer.
– Redan vid uppstart av läsåret identifierar vi de elever som behöver det lilla extra för att uppnå målen och följer dem noga, bland annat med extraundervisning, säger hon.
Sirry Hedberg menar att Örtagårdsskolan kunde ha hamnat på över 80 procents gymnasiebehörighet redan förra året, men att snittet sänktes eftersom flera nya elever tillkom under läsåret.
– Många av våra elever behöver extra stöd redan från årskurs sju. Det är inget som kan lösas i slutet av nian, utan måste ske löpande över tid. Vi blir naturligtvis väldigt glada när vi ser att det hårda arbetet lönar sig.
Samtidigt kommer framgångarna i ett läge där Örtagårdsskolan är en av tre Malmöskolor som förlorar statligt bidrag inför nästa läsår, vilket Sveriges Radio var först med att berätta.
Det riktade bidraget, som delas ut av Skolverket, ska förbättra lärares arbetsmiljö och villkor i skolor med särskilt tuffa socioekonomiska förutsättningar.
Pengarna är begränsade och ges bara till 150 skolor.
För Örtagårdsskolan handlar det om cirka sex miljoner kronor som nu försvinner - pengar som bland annat har finansierat olika stödfunktioner, som möjlighet att undervisa elever i mindre grupper.
– Sex miljoner kronor är mycket pengar i en skolbudget. Vi hoppas kunna organisera verksamheten så att det påverkar eleverna så lite som möjligt, men det är klart att det får konsekvenser, säger Sirry Hedberg.
Enligt henne kan bortfallet motsvara mellan nio och tolv tjänster, beroende på vilka yrkesgrupper som berörs.
– Pengarna har gjort det möjligt att bygga upp en organisation som ger eleverna det stöd de behöver. För vissa elever är mindre sammanhang och extra vuxenstöd avgörande för att de ska kunna fokusera på sina studier.
Även i Stockholm visar de preliminära resultaten på en förbättring – 88,6 procent av niorna i kommunala grundskolor har gymnasiebehörighet.
Göteborg går emot trenden. Här är andelen gymnasiebehöriga 76,6 procent, en sänkning på 2,9 procentenheter jämfört med förra året. Många saknar betyg i ämnet matematik.
På Gårdstensskolan har enbart 37,1 procent av niorna klarat behörigheten.
– Vi har haft låga resultat under lång tid. Vi har jobbat aktivt med att vända detta men förändring tar tid. Det kan se mörkt ut för nuvarande årskurs nio men om vi tittar på årskurs sex och sju, kan vi se att de höjer sig hela tiden. Där är prognosen att de kommer att få mycket högre betyg när de går ut högstadiet, säger områdesrektorn Anna-Kristina Jerlhag.
I år har skolan tilldelats ett statsbidrag för att stärka kunskapsutvecklingen och Anna-Kristina Jerlhag berättar att skolan bland annat ska satsa på matteundervisningen.
– På högstadiet nästa år ska vi ha två behöriga mattelärare i klassen, en som undervisar och en som ska ge eleverna särskilt stöd direkt i klassrummet.
En fördjupad analys av skolresultaten i Göteborg ska presenteras i augusti.
Fakta.Så gick det för niorna i Sveriges storstadsområden
Här är andelen elever som gick ut årskurs 9 med gymnasiebehörighet vid de kommunala grundskolorna efter vårterminen 2026.
Stockholm (142 kommunala grundskolor)
2026: 88,6 procent
2025: 87,3 procent (+1,3 %)
Detta är den högsta behörigheten i Stockholm sedan det nuvarande betygssystemet infördes.
Malmö (35 kommunala grundskolor)
2026: 84,0 procent
2025: 82,1 procent (+1,9 %)
Det är Malmös högsta behörighet hittills under 2000-talet.
Göteborg (cirka 70 kommunala grundskolor)
2026: 76,6 procent
2025: 79,5 procent (-2,9 %)
Källor: Preliminära siffror från respektive stads grundskoleförvaltning.