Publicerad 06.43
Han pratar om hur man ska förbereda sig för ”framtida krig.”
Nu har Alex Karp, AI-miljardären bakom kontroversiella bolaget ”Palantir”, köpt 15 000 kvadratmeter skog, fjäll och myr i Härjedalen.
– Vänd om, säger byggbolaget när Aftonbladet besöker hans fjällstugor.
Vi följer spåren från sexhjulingarna genom skogen upp på berget.
Dagen innan har en helikopter kört i skytteltrafik upp mot toppen av fjället Högrensvålen från en vändplan som vi kunnat se nyligen breddats med maskiner. Man kan följa rutten som loggats på flygradar. Ingen från helikopterbolaget vill säga något.
Vi flåsar och måste knyta varmtröjorna om midjan i den branta terrängen.
Varför vill Alexander ”Alex” Karp, vd:n och grundaren av AI-försvarsbolaget Palantir – som anklagas för att bidra till brott mot mänskligheten – köpa ett helt fjäll, myrarna och skogarna här omkring?
Teorierna är många bland byborna vi pratat med.
Miljardären har uttalat sig om att man måste förbereda sig för ”framtidens krig”. En teori är att han nu vill bygga en bunker i berget.
En annan bybo undrar om det är maten han vill åt – att kunna klara sig om Jämtland och Härjedalen råkar stå kvar, medan andra delar av jorden förstörts?
Alex Karp har köpt upp liknande områden även i andra delar av världen, visar Aftonbladets granskning – även i Norge, Liechtenstein och USA.
Här finns mycket mat, kan vi konstatera: Marken prunkar av lingon, enbär och blåbär.
I sjön nedanför simmar öring, gädda och abborre har vi fått höra. Vattnet i bäckarna är klart och kallt. Och det vimlar av vilt: vi ser rådjur, hökuggla och tjäder på vägen upp mot hans nyinköpta, hemliga fjälltillhåll.
Det är just allt det här – vidderna, naturen och den potentiella maten på bordet, som folk i byarna kring Storsjön i Härjedalen är rädda att förlora.
Tomten som Alex Karp nu äger är enorm: 15 000 hektar, till ytan som 20 000 fotbollsplaner.
Det är ett plötsligt markinnehav som är flera hundra gånger större än vad den genomsnittliga svenska skogsägaren har: 34 hektar.
– När någon med så mycket pengar köper så här mycket mark under sånt hemlighetsmakeri, så är det ganska fasansfullt, säger Ulf Näslund.
Han är en av dem i byn nedanför fjället, Storsjö Kapell, som vi pratat med. Flera vill inte uttala sig med namn – andra vill inte prata alls, men Ulf Näslund är inte rädd, beskriver han.
– För min del kan man ha hur mycket pengar man vill, det skrämmer inte mig. Jag säger som jag tycker.
En annan man vi pratar med tänker på Karl XII och andra gamla kungar ur historien, som dragit ut i strid och för att skaffa mer mark åt Sverige. Här, vips, så har värdefull mark erövrats med hjälp av en kontoöverföring.
Byn är liten, bara 90 invånare, och byalaget har samlats för att markera.
– Det måste vi göra – vi är ju så få, förklarar ordföranden Bo-Göran Lund, som driver byns fiskecamp.
Han beskriver en allmän olustkänsla.
– Det är ju en konstig och lite skrämmande utveckling om jätterika människor från var som helst i världen kan köpa upp så mycket. För det är klart att då får de makt. I sådana här glesbygder har vi inte så mycket att sätta emot. Det vi kan göra är att visa att vi känner till det här och att vi reagerar på det. Om man inte säger någonting så tror ju kanske många att de kan göra vad de vill.
240 miljoner kronor räckte för att få loss marken av SCA – betydligt lägre pris per hektar än vad skogsmark i snitt säljs för. Skogsbolaget har bedömt att marken inte lämpar sig för skogsbruk.
Det stämmer överens med Aftonbladets granskning. Enligt Skogsstyrelsens kartläggning bedöms skogen ha mycket höga naturvärden. Till Artportalen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har mängder av hotade arter rapporterats in.
Skogsekologen Bjarne Tutturen har varit i området och berättar om rariteter som gräddticka, tajgaskinn och tretåig hackspett. Arter som behöver gammal, orörd miljö för att leva – miljöer som knappt finns kvar, förutom i sådan här fjällnära skog.
– Skogen liknar i många delar urskog. Det är omistliga värden vi pratar om.
Cladonia Skog AB, det svenska bolaget som Alex Karp låtit sätta upp för att köpet, uppger till Bolagsverket att man ska ”bedriva skogsbruk”. I ett mejl till Aftonbladet uppger bolaget att man inte planerar några avverkningar i vinter, och att naturligt uppvuxen skog ska få stå kvar.
Inom miljörörelsen pågår stora diskussioner om köpet. Om Karp vill köpa för att bevara naturen är det ju bara bra, resonerar vissa.
– Det finns andra mer oroande och större köp av utländska bolag i Sverige, säger skogsbiologen Sebastian Kirppu på Skydda skogen.
Han tar upp att Stora Enso i fjol sålde 175 000 hektar till Linum Skog AB, där en tysk kapitalförvaltare leder en av ägargrupperna.
– Här finns skogar med mycket höga naturvården som har sålts, och som vi nu har ännu sämre koll på än tidigare, säger Kirppu.
Vi fortsätter vandra uppåt längs stigarna.
Ibland får vi hoppa över sankmark.
Uppe på toppen av fjället har man utsikt åt alla håll, mot Helagsfjället, Ljungdalens toppar och Henvålen – där norske oljemiljardären Kjell-Inge Røkke för två år sedan köpte SCA:s skandalomsusade jaktslott.
I fjol avslöjade DN Meta-grundaren Mark Zuckerbergs planer på lyxskidåkning med helikopter i fjällen i Norrbotten.
De internationella affärsmännens intresse för trakten leder till ytterligare en teori bakom köpet.
– Ska det bli en slags Epstein-ö, dit andra miljardärskompisar ska bjudas för att åka skidor? undrar en bybo.
Mängder av renar syns längs vägarna i dalgången. Det är tre samebyar som har renar i området. Arne Omma, ordförande för Handölsdalens sameby, säger att samebyn ännu vet väldigt lite om markaffären.
Han försökte själv få information för ungefär en månad sedan, efter att han hört talas om försäljningen från en jägare.
– Jag kontaktade det lokala SCA-kontoret, men de kunde inte svara på någonting. De hade ställt samma frågor högre upp i ledningen och själva inte fått något svar. Det var väldigt hemligt.
Samebyn använder den mark som Karp köpt för renbete, enligt Arne Omma. Nu känns mycket osäkert.
– Det beror på vilken tolerans man har när det gäller renar. Det kan vara tusentals renar på den där marken.
Tillgången till natur, jakt och fiske ska ses som en viktig del i den svenska civila beredskapen, anser forskare vid SLU. De har kommit fram till att viltköttet vid en halverad livsmedelsimport skulle ha ett beredskapsvärde på omkring 5 miljarder kronor.
Tre jaktlag har blivit av med sina jakträttigheter, och det skapar oro. Marlene Åslund jobbar i hemtjänsten i kommunen och är medlem i byalaget. Hon är född i Storsjö kapell och familjen är rotad i bygden sedan generationer tillbaka.
– En stor del av maten hos oss här kommer från jakt och fiske, säger hon. Så det är klart att många undrar vad som händer nu.
Karp uppges inte kunna ge någon intervju men bolaget skriver i ett mejl att ”ägaren är väl medveten om hur mycket jakten betyder i området och för många som bor här, och har full förståelse för att frågan engagerar. Det är något ägaren har med sig i det fortsatta arbetet med fastigheten”.
Längs stigen vi följer råder kompakt tystnad. Ned, på andra sidan toppen, bryts den av motorljud.
Gömd i en dal som öppnar sig mot en liten sjö ligger en fäbodvall med ett par storstugor och 12 mindre fäbodar, som alla ingår i Alex Karps köp.
Det är hit helikoptern har åkt med byggmaterial, och här pågår nu ett ytterst hemligt byggprojekt.
På en trästol sitter en man och ser ut över arbetet som utförs av sex byggnadsarbetare. Det visar sig vara Patrik Wagenius, vd för lokala företaget Wagenius Bygg, som vill få oss att gå därifrån. Bolagsledningen har skrivit på ett avtal som ger honom och hans anställda yppandeförbud.
– Vi har sträng sekretess. Vi kan inte säga någonting. Så det är bara att vända tillbaka, säger han.
Isoleringsbalar ligger lastade på marken. Gamla sängar och madrasser är utdragna ur husen, som tidigare använts av SCA som jaktstugor. Ett tidningsurklipp om milt väder från april 1976 fladdrar i gräset.
En bäck porlar i utkanten av vallen, där en rund bastu placerats.
Flera av byggnadsarbetarna önskar att inte bli fotograferade – de vill inte synas på bild i det här sammanhanget.
Ingen ansökan om bygglov har lämnats in till Bergs kommun. Ett sådant behövs även om det skulle handla om något under jorden.
Men det som pågår här kräver inte tillstånd, enligt bolaget:
”Arbetet som pågår på fastigheten handlar om att rusta upp befintliga stugor och vägar.”
På tillbakavägen blir vi omkörda av en av sexhjulingarna.
Nere i byn frågar sig flera vi pratar med hur Sverige kan låta människor som inte bor i landet köpa så mycket mark.
Det är svårt att få fram hur stora arealer som redan nu ägs av utländska medborgare. Sker det via ett svenskt bolag så syns det inte i statistiken, uppger SCB till Aftonbladet.
Inspektionen för strategiska produkter, ISP, har tillsyn över utländska investeringar som kan påverka svensk säkerhet. I ett mejl till Aftonbladet uppger myndigheten dock att man inte kan svara på om en granskning skett av Karps köp – det är belagt med sekretess.
En av teorierna har varit att Palantirgrundaren skulle vilja starta ett AI-datacenter – den avfärdas direkt av bolaget.
Men en fråga som många tar upp är alla metaller och mineraler som finns i bergen.
Kanadensiska bolaget Pallas Minerals har hittat guld och palladium i närheten. Och längre bort, i Oviken, har ett annat bolag hittat uran.
– Det undrar man ju också, om det är sådana intressen han har, säger Bo-Göran Lund.
I juni tillsatte regeringen en utredning för att kunna avbryta fastighetsinnehav som hotar landets säkerhet. Där ligger fokus på ryskt ägande.
Att USA:s president hotat att ta Grönland, som är del av ett Nato-land, har inte gett stora återverkningar i den svenska försvarsdebatten. De kritiserade bilaterala DCA-avtalen som ger USA rätt till 17 olika svenska baser ligger kvar – och en av platserna ligger i närheten, i Östersund.
– Många har konspirationsteorier nu om allt möjligt, säger Bo-Göran Lund. Han skrattar trött.
– Men det är klart folk blir oroliga.