Malmö har fått ett vänsterstyre. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nu att de ska ta ansvar för stadens utmaningar och problem – samma utmaningar och problem de skapat och varit ansvariga för sedan mitten av 1990-talet: Sveriges näst högsta arbetslöshet enligt Arbetsförmedlingen, vart fjärde barn växer upp i fattigdom enligt Rädda Barnen och barn som dras in i kriminalitet innan de ens blir tonåringar.
Det nya styrets första konkreta besked är att kommunalskatten ska höjas med 30 öre. Malmöborna ska alltså nu betala ett ännu högre pris för en politik som hittills misslyckats.
”Att höja skatten för vanligt folk, det går ju inte.” Så sade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson i en intervju med Svenska Dagbladet före valet. Men i Malmö är det precis vad hennes parti nu gör.
Det är obegripligt att en stad med landets näst högsta arbetslöshet beskattar arbete ytterligare. Malmö behöver fler som försörjer sig själva. Ändå är styrets besked att den som försörjer sig själv och bidrar till allas gemensamma välfärd ska få behålla mindre. Den som arbetar får betala för att kommunledningen inte klarar sitt jobb.
Men skattehöjningen är också ett besked om vad som väntar. När Vänsterpartiet flyttar in i maktens korridorer kommer dess socialistiska syn på arbete, företagande och människors inflytande över sina egna pengar på köpet. Socialdemokraterna har återigen öppnat Pandoras ask för socialismen, släppt lös något som kan få svåröverskådliga följder.
Malmöborna bör vänja sig vid att det blir så under de kommande fyra åren. När pengarna inte räcker blir deras plånböcker lösningen. Viljan att ta ansvar för den egna politiken tycks alltid vara mindre än viljan att kräva mer pengar av Malmöborna. Slöseri, jippon och ineffektivitet fortsätter medan utgifterna växer.
Det är ett slappt och ansvarslöst sätt att styra en stad. Men det mest anmärkningsvärda är egentligen vilket vänsterparti som Socialdemokraterna valt att vika ner sig för och ge makt.
Så sent som i juli hördes ropet ”Hela Malmö hatar poliser” från Vänsterpartiets del av Prideparaden. I en stad där barn rekryteras av kriminella nätverk, där tryggheten fortfarande är lägre än andra delar av landet, är synen på polisen hatet.
Vänsterpartiet i Malmö har även återkommande försvarat partiföreträdare efter avslöjanden om antisemitiska budskap, samtidigt som resten av Vänsterpartiet tagit avstånd. När Orwa Kadoura, vice ordförande för Vänsterpartiet i Malmö, behövde lämna partiet beklagade föreningen hans avgång och angrep granskningen. När Lorena Delgado Varas, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, spred antisemitism, deltog Malmövänstern i en stödmanifestation för henne.
Hur Socialdemokraterna i Malmö ser på Malmövänsterns hatiska agerande besvaras enklast genom att läsa igenom tilldelningen av kommunalrådsposter i det nya styret. Framöver är det Vänsterpartiet som har den kommunalrådspost som inbegriper ansvaret för stadens arbete för mänskliga rättigheter.
Samtidigt staplas problemen i kommunens kärnverksamheter på varandra. Barn står i kö till socialtjänstens insatser, trots att kommunen redan har konstaterat att barnen behöver hjälp.
I förskolan är barngrupperna större än rikssnittet och andelen legitimerade förskollärare betydligt lägre, enligt Skolverket. Hemtjänsten i Malmö får ett av Sveriges sämsta omdömen i SPF Seniorernas Hemtjänstindex. Detta berör barn som behöver vuxnas tid, äldre som behöver trygg omsorg och familjer som behöver avlastning. De betalar redan priset för kommunledningens misslyckanden. Nu ska samma personer dessutom betala mer i skatt.
Även företagsklimatet rasar i rankningar. Malmö tappar placeringar hos både Svenskt Näringsliv och arbetsgivarorganisationen SKR, Sveriges kommuner och regioner. I en stad med landets näst högsta arbetslöshet borde ett gott företagsklimat vara en av kommunledningens främsta prioriteringar. Varje förlorad möjlighet till en investering eller anställning gör vägen ur arbetslösheten längre.
Malmö behöver en annan riktning. Tydliga krav på den som kan arbeta. Utbildningar som leder till riktiga jobb. En kommun som hjälper företag att växa, håller hårt i Malmöbornas pengar och bekämpar kriminaliteten innan fler barn faller offer för gängens vassa klor. Ett styre som prioriterar det som är viktigt på riktigt – att välfärden fungerar och att hjälpen når dem som behöver den. Ett styre som tar itu med slöseriet i stället för att skicka nästa räkning till Malmöborna.
Fyra långa år väntar. Höjd skatt är bara början. Moderaterna kommer att hålla det nya Malmöstyret ansvarigt för pengarna det tar, resultaten det levererar och varje gång Socialdemokraterna väljer att blunda för hur dess samarbetspartner Vänsterpartiet agerar.
Malmöborna förtjänar bättre än att finansiera ytterligare fyra år av samma misslyckanden – nu med en ännu rödare politik.
SKRIBENTEN
Helena Nanne, oppositionsråd i Malmö
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.