ANALYS
LISA GRENFORS
Valet sker i skuggan av kriget i Ukraina
・Uppdaterad:
Parlamentsvalet i Lettland äger rum i skuggan av Ryssland och kriget i Ukraina.
Att vara granne med Ryssland och ha en rysk minoritet i befolkningen samtidigt som hybridkrigföringen ökar i Baltikum och resten av Europa är en oundviklig realitet som måste hanteras.
Fråga vem som helst i Lettland eller de andra baltstaterna om krigsberedskap, så kommer du med stor sannolikhet att få höra hur familjer skärpte sitt säkerhetstänkande redan 2014, i samband med Rysslands annektering av Krim och invasionen av Donbass. Planer lades upp för hur barnen skulle kunna föras i säkerhet om Ryssland angrep de små baltiska staterna. Inte sällan förberedde familjer sina egna evakueringsplaner.
Lettland går till val på lördag med kriget i Ukraina som bakgrund. I våras föll regeringen. Samarbetet hade varit skakigt men brast helt sedan drönare hade kommit in över Lettland och störtat. Det lettiska försvaret hade inte upptäckt dem när de flög in. Det rörde sig om ukrainska drönare som hamnat i Lettland, troligen efter rysk störning. Försvarsministern tvingades avgå på grund av premiärministerns missnöje. Men krisen blev total när premiärministern avgick inför hotet om misstroendeomröstning i parlamentet.
Ett av Ukrainas starkaste stödländer
Lettisk politik präglas av många partier (sju under den senaste mandatperioden) där om- och nybildningar inte är ovanliga. De stora frågorna sedan självständigheten 1991 har handlat om att bygga upp ekonomin efter Sovjetunionens ockupation och hitta en plats på den europeiska scenen, inom både EU och Nato. I dag är Lettland ett av Ukrainas starkaste stödländer. Lettland har lagstiftat om att minst 5 procent av BNP ska gå till försvaret från och med nästa år, vilket placerar landet bland de bästa i klassen inom Nato.
Av historiska skäl har Lettland en rysk minoritet som utgör ungefär en fjärdedel av befolkningen. De ryskspråkiga väljarna är ingen enhetlig grupp. Bland partierna finns en handfull som i någon mån stöder Ryssland, till exempel genom att vilja återuppta handeln. Men intresset hos övriga partier att släppa in dem i en regering har hittills varit minimalt.
”Handlar om landets framtid”
Lettiska debattörer lyfter ofta fram det yttre hotet. Hybridkrigföringen har ökat mot Lettland och alla länder som gränsar till Ryssland. Det handlar om påverkanskampanjer i sociala medier, sabotage, bränder, migranter som används i en medveten destabilisering av staten och, naturligtvis, drönare. Plånboksfrågor och vardagsvillkor har varit centrala i valrörelsen, men verkligheten efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 går inte att bortse från.
I slutändan handlar valet om vem som kan försvara Lettlands intressen vid krig eller allvarlig kris, konstaterar Anita Brauna, chefredaktör för Lettlands public service-medier LSM. "Kan Lettland anförtros åt det ena eller andra partiet och dess ledare om det blir krig? Klarar de att leda landet under svåra omständigheter? Kommer de att fly vid första tillfälle, eller, ännu värre, arbeta för fienden?" frågar hon sig i en kommentar.
Valet i Lettland handlar i grunden om landets säkerhet och framtid.