Del 1: Hotet mot Sverige
Del 1 av 4. Det är 90-tal och på varsitt håll upptäcker fyra unga män Sverigedemokraterna, ett parti som offentligt kopplas ihop med rasism och våld. Men när de fyra möts och blir vänner händer något som ska få stora konsekvenser – för partiet och för hela landet. De fyras gäng är en dokumentär i fyra delar från Svenska Dagbladet. För att höra hela serien måste du vara prenumerant. Lyssna på svd.se/fyra
Del 2: De onda och de goda
Del 2 av 4. De fyra har bestämt sig för att avsätta partiledaren Mikael Jansson, men de saknar en motkandidat. Kan en tidigare Allsång på Skansen-programledare vara ett alternativ? Ju mer Sverigedemokraterna tar plats i offentligheten, desto starkare blir också motståndet mot dem.
Del 3: Inbördeskrig
Del 3 av 4. Inför valet 2010 upplever gänget att SD hamnat i medieskugga. De känner att de måste göra något provokativt om de ska ta sig in i riksdagen. Men snart tar allt slit ut sin rätt – och när deras ledare försvinner blir det öppen konflikt bland de andra tre vännerna.
Del 4: Maktpartiet
Del 4 av 4. SD kommer allt närmare det de alltid jobbat för: en reell maktposition i svensk politik. Då blir två av vännerna själva ett problem för partiet. Har Sverigedemokraterna offrat sin själ i strävandet efter makt? Och vad har partiets framgångar egentligen gjort med Sverige?
När Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 var ledningen oerhört mån om att partiet skulle framstå som ansvarsfullt och inte hamna i några skandaler.
– Vi visste att klarar vi inte det så är det tack och adjö, och sedan kommer vi aldrig in igen. Så det var otroligt känsligt, säger Björn Söder som då var partisekreterare.
Söder är en av huvudpersonerna i SvD:s dokumentärpodd ”De fyras gäng”, som berättar historien om hur ett kompisgäng förvandlade SD från ett litet, avskytt parti till landets näst största.
Ambitionen att undvika skandaler lyckades Sverigedemokraterna dock inget vidare med. En annan av partiets dåvarande riksdagsledamöter, Mikael Jansson, berättar att några på SD:s kansli satte upp en svart tavla, där de räknade hur länge det hade gått sedan den senaste ”mediekatastrofen”:
– Vi skrev upp när det hände något som behövde katastrofhantering på riksnivå. ”Nu har vi haft en dag utan mediekatastrof”, då gör man en etta. En dag till, då blir det två streck. Det blev sällan mer än tre dagar.
Hösten 2012 gjorde partiledaren Jimmie Åkesson ett utspel om att SD hädanefter skulle tillämpa en ”nolltolerans” mot rasism och extremism. Men det tog bara några av veckor innan den så kallade Järnrörsskandalen briserade. Två av partiets ledande företrädare – riksdagsledamöterna Erik Almqvist och Kent Ekeroth – ertappades med att ha varit aggressiva och beväpnat sig med järnrör i samband med en sen krognatt.
Almqvist, som syntes på film när han kallade komikern Soran Ismail för ”babbe” och en kvinna på gatan för ”hora”, gick efter påtryckningar från partiledningen med på att lämna sin riksdagsplats och sina officiella uppdrag för SD. Han gick dock inte lottlös – SD beslutade om att betala ut tre miljoner kronor till honom, som ersättning för att han skulle bygga upp en av partiets mediesatsningar, tidningen Samtiden.
Nu, i SvD:s podd, uttrycker dock SD-topparna Björn Söder och Mattias Karlsson att Almqvist fick en onödigt hård bestraffning.
– Erik var väldigt präglad av en konfliktfylld livssituation med konstant hot och våld. I dag skulle man säga att han hade PTSD. Han var inte sig själv helt enkelt när det där hände, säger Karlsson.
– Under de förhållanden han levde så har jag en viss förståelse för varför han efter en blöt utekväll snedtände när han kom i kontakt med Soran. Men utifrån ett överlevnadsperspektiv för partiet var vi tvugna att ta till åtgärder som egentligen kanske inte var rättvisa, säger Björn Söder.