Inte ens Magdalena Andersson själv trodde på sina ord; att Vänsterpartiet skulle ha bildat allians med Tidö-partierna – som dessutom skulle kunna hålla för regeringssamarbete.
Men retoriken var dels ett sätt att pressa Vänsterpartiet, att få dem att framstå som svikare av den rödgröna sidan.
Dels ett sätt att låta Ulf Kristersson ta över rollen som oförmögen regeringsbildare.
Miljöpartiet och Centern hakade snabbt på.
Till grund för beslutet låg förstås att de rödgrönas förhandlingar i stort sett inte rör sig framåt alls. I stället för att riskera att riksdagen skulle rösta om henne som statsminister – och att majoriteten skulle säga nej – ville Andersson bli av med misslyckande-stämpeln. Och vinna tid.
Men talman Andreas Norlén ger henne nu i uppdrag att återuppta sonderingsuppdraget. Han skickar samtidigt med ett budskap ”om eftertanke” till alla partier, med andra ord: ni kan inte gräva ner er i skyttegravar utan måste rucka på era röda linjer.
På måndag den 12 oktober – alltså om bara en dryg vecka – ska Magdalena Andersson återrapportera till talmannen. Hon kan då säga att hon har en regering klar, eller att hon behöver förlängd tid. Men innan uppdraget kan gå vidare till någon annan kommer hon att prövas i en statsministeromröstning, meddelar Andreas Norlén. På så vis ökar han pressen på alla partier och tvingar processen framåt.
Efter fyra misslyckade statsministeromröstningar blir det extra val.
Socialdemokraterna kommer nu att anklaga Norlén – och Vänsterpartiet – för att gå moderaternas ärende. Men de flesta bedömare delar nog Norléns analys om att de parlamentariska och politiska förutsättningarna är precis likadana nu som efter valet. De fyra rödgröna partierna vill alla ha Magdalena Andersson som statsminister, och de har fler mandat i riksdagen.
Till och med Andersson själv inser det, även om hon inte säger det utåt.
Inte mycket pekar på att de rödgröna kommer att enas inför den första statsministeromröstningen. Då kan det bli Ulf Kristerssons chans. Men hans utsikter till framgång är ännu sämre.
Det mesta talar just nu för att avgörandets stund kommer i en tredje statsministeromröstning. Precis som efter de rekordlånga regeringsförhandlingarna efter valet 2018.