”Räntefrossa”, kallas det i finansvärlden, som i morse ledde till den amerikanska tioåriga räntan nådde sin högsta nivå sedan 2002, 5,34 procent.
Samtidigt rusade flera europeiska räntor.
– Räntorna har egentligen varit på väg upp under hela sommaren. Men de senaste dagarna har rörelsen förstärkts, särskilt i de långa räntorna, säger Maria Landeborn, strateg på Danske bank.
Dyrare för amerikanska staten
De så kallade långa räntorna styr vad den amerikanska staten får betala när den lånar pengar på lång sikt. Och med tanke på att den amerikanska statsskulden är skyhög – över 100 procent av landets bnp – gör att notan blir högre och högre.
– Ju mer räntorna stiger, desto dyrare blir det för staten att finansiera ny upplåning. Och ny upplåning behövs eftersom USA har underskott i statsfinanserna och regelbundet behöver låna pengar, säger Landeborn.
Amanda Sundström, räntestrateg på SEB, menar att det rådde ”panikkänsla” under morgonen.
– Lite orolig får man väl vara. Räntorna stiger ju överallt, säger hon till TT.
Räntorna har varit på väg norrut det senaste halvåret. Men enligt Maria Landeborn har det skett ”av goda skäl”.
– Det är i grunden en ganska godartad ränteuppgång. Bra tillväxt i ekonomin gynnar företagen och därmed även börsen. Därför har både börsen och räntorna kunnat stiga samtidigt under sommaren.
Det som ligger bakom dagens branta uppgång, som har kallats ”panikartad”, är något annat.
– När räntorna stiger faller långa obligationer i värde. Stigande räntor innebär alltså fallande obligationskurser. De som äger obligationer får då förluster i sina innehav. Det kan göra att vissa aktörer behöver sälja obligationer för att minska risken i sina portföljer. Det i sin tur leder till att räntorna stiger ännu mer, säger Maria Landeborn.
Trippelsmäll väntar
Ännu har vi inte sett några större börsreaktioner efter räntesmockan.
– Det finns ett par skäl till att börsen är relativt lugn. Det ena är att konjunkturen går bättre än väntat. Det andra är att det går bra för företagen, rapportsäsongen var bättre än väntat både i Sverige och internationellt.
Men oron kan spilla över till Sverige och leda till högre räntor och tunnare plånböcker för svenskarna.
Detta vid sidan av larmen om stigande el- och bränslepriser som kan slå mot svenskarna i vinter.
– Om marknadsräntorna stiger och ligger kvar på högre nivåer påverkar det i förlängningen också exempelvis bolåneräntorna och därmed svenska hushålls ekonomi.
Kommer bolåneräntorna att stiga?
– Det räknar vi med. De flesta svenskar har rörliga bolåneräntor, alltså tremånadersräntor, och de påverkas i hög grad av vad Riksbanken gör. Riksbanken har ännu inte höjt räntan, men vi räknar med tre höjningar under de kommande sex månaderna. Det skulle innebära högre bolåneräntor för majoriteten av svenska hushåll.
Är det läge att binda nu?
– Det är svårt att veta exakt vart räntorna tar vägen. Frågan om man ska binda bolånet bör framför allt handla om hur mycket trygghet man behöver. Har man tillräckliga marginaler i ekonomin för att klara högre räntor? Det tycker jag är den viktigaste frågan att ställa sig.