Maria Prole och Sebastian Grimhäll från Sveriges Trafikutbildares Riksförbund, anser att Sveriges system för att ta körkort måste förändras (Aktuella frågor 4/6). Vi håller med om att dagens system behöver utvecklas.
Körkort är en avgörande nyckel till arbete, studier och självständighet, inte minst för unga människor och för dem som bor utanför landets storstäder. Att många misslyckas vid förarproven leder till långa väntetider, ökade kostnader och onödiga hinder för den som vill ta steget in på arbetsmarknaden.
Men om diskussionen bara handlar om körkortsutbildningen finns en risk att det verkliga problemet inte uppmärksammas.
Den viktigaste delen av trafikutbildningen börjar inte vid första körlektionen utan långt tidigare.
Barn och unga ställs i dag inför avancerade trafiksituationer långt innan de fyller 18 år. De cyklar, använder elsparkcyklar, kör moped och A-traktor eller rör sig i en komplex stadstrafik. Många saknar grundläggande kunskap om trafikregler, riskmedvetenhet och samspelet mellan olika trafikanter.
Det är här den verkliga systembristen finns.
Sverige var en gång internationellt ledande inom trafikundervisning i skolan. I dag ser verkligheten annorlunda ut. En kartläggning som KAK genomfört visar att trafikundervisningen ofta är begränsad eller saknas. Resultatet är att barns och ungas trafikkunskaper är beroende av föräldrarnas engagemang, ekonomi eller var i landet de bor.
Dagens system skapar ojämlikhet redan innan körkortsutbildningen har börjat. Dessutom utvecklas nya sätt att ta sig fram i trafiken snabbare än vad utbildningssystemet hinner anpassa sig.
Under 2025 rapporterade Transportstyrelsen över 6 500 olyckor med elsparkcyklar, en tydlig ökning jämfört med åren innan. Nästan hälften av de skadade var yngre än 25 år. Antalet A-traktorer har ökat kraftigt och därmed också olyckorna.
Många som kör elsparkcyklar och A-traktorer är unga och saknar ofta den utbildning som krävs för att förstå riskerna i trafiken. Det visar att trafiksäkerhet inte enbart handlar om att ta körkort, även om körkortet är viktigt. Sverige behöver istället arbeta för att skapa trygga trafikanter under hela uppväxten.
Regler och prov måste ständigt anpassas i takt med att fordonstekniken utvecklas. Digitala lösningar bör också prövas där de kan genomföras på ett rättssäkert sätt. Dessutom behöver provprocessen fungera smidigare, så att långa köer inte hindrar människor som är redo att ta körkort. Men sådana reformer löser ändå inte grundproblemet.
Om unga påbörjar körkortsutbildningen utan grundläggande trafikförståelse blir utbildningen både längre och dyrare. Det leder till fler omprov, längre köer och i värsta fall sämre trafiksäkerhet. Därför behöver samhället satsa på trafikutbildning redan i ett tidigt skede.
KAK vill införa nationella kunskapsmål för trafikundervisning genom hela grundskolan. Yngre elever bör få en naturlig introduktion till trafikregler och säkerhet. Undervisningen ska sedan utvecklas stegvis när eleverna börjar cykla själva eller använda moped och elsparkcykel. På gymnasiet bör trafikteori kunna erbjudas som en valbar kurs, gärna i samarbete med trafikskolor och andra aktörer med dokumenterad kompetens.
En sådan modell skulle ge alla unga en gemensam kunskapsgrund, oavsett familjens ekonomi eller tidigare erfarenheter. Det skulle också göra körkortsutbildningen mer effektiv, minska antalet omprov och på sikt stärka trafiksäkerheten.
Diskussionen om körkortssystemet är viktig, men den får inte begränsas till vad som sker mellan teoriprovet och uppkörningen. Om Sverige menar allvar med nollvisionen – att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken – måste trafikutbildningen ses som en del av hela utbildningssystemet.
Först när trafikkunskap blir en självklar del av skolans uppdrag kan vi på allvar tala om ett modernt och långsiktigt hållbart trafiksäkerhetsarbete. De mest oskyddade trafikanterna får inte förbli de mest outbildade.
Alla måste samma chans att lära sig hur man rör sig säkert i trafiken.
SKRIBENTERNA
Jacob Laurin, ordförande för KAK södra
Christer Svensén, professor emeritus i anestesiologi och intensivvård, läkare och ledamot i KAK:s expertråd
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.