Vad har Manchester City gjort?
Den 1 september 2008 slutförde Abu Dhabi United Group, lett av Sheikh Mansour bin Zayed Al Nahyan, övertagandet av Manchester City från telekommiljardären Thaksin Shinawatra.
Genast började pengarna flöda.
Samma dag värvades den brasilianske stjärnan Robinho för 380 miljoner kronor, vilket var rekord för Premier League. Sedan fortsatte de stora affärerna från rivaliserande klubbar som inte kunde stå emot buden: Carlos Tevez köptes från Manchester United, Emmanuel Adebayor från Arsenal.
Sommaren 2010 värvades bland andra David Silva, Yaya Touré, Mario Balotelli och Edin Džeko och när City vann ligan 2012 hade de lagt över 4,5 miljarder kronor på spelarköp sedan ägarbytet.
Drar man av försäljningarna under samma period så slutade nettot på minus 3,6 miljarder kronor.
Vad är problemet med det?
Inga alls, i alla fall inte de första åren. Men 2011–12 införde Uefa ett första steg för rent spel inte bara på planen utan också i bokföringen. Financial Fair Play (FFP) innebar i korthet att inga klubbar skulle få spendera mer pengar än de genererade. Enstaka säsonger var det okej, men över tre år behövde siffrorna vara i balans.
Första kontrollen skulle ske 2013 och Manchester City hade nyligen gått back två miljarder kronor på en säsong. Något drastiskt behövde ske för att motivera de dyra värvningarna – och som en skänk från ovan skrev klubben ett jätteavtal med Etihad Airways, värt 5,3 miljarder kronor över tio år. Räddarna i nöden var alltså ett flygbolag med tydliga kopplingar till Abu Dhabi. Många ifrågasatte om miljarderna det öste över klubben var marknadsmässigt befogade.
Om det var misstänkt fusk, så varför tilläts Manchester City att fortsätta?
För att misstankarna inte var tillräckligt konkreta. Fotbollens nya ekonomiska stormakt rapporterade sponsoravtal och intäkter som matchade spelarköpen.
Men 2018 publicerade den tyska tidningen Der Spiegel en granskning om Citys ekonomi, som baserades på hemliga dokument ur något som kallas Football Leaks. Misstankarna var att Manchester City hade överdrivit sina inkomster för att legitimera sina spelarköp.
Uppgifterna var så pass frapperande att Premier League startade en utredning som skulle visa sig bli en segdragen historia.
Premier League anklagade formellt City för fusk i februari 2023. En oberoende kommission skulle utreda 115 påstådda regelbrott, de äldsta från 2009/10. Experten Kieran Maguire uppskattade att fallet innehöll en halv miljon bevis som behövde granskas.
Nu är stora delar av arbetet färdigt och City fälls på 114 av 115 punkter. City konstateras ha blåst upp värdet på sina avtal för att artificiellt få intäkterna att verka högre än de i själva verket var. I England har kommissionens fynd kallats sham contracts.
Men de anses inte bara skyldiga till ekonomiska överträdelser, utan också att de försökt dölja sanningen genom att ha motarbetat utredningen och lämnat falska vittnesmål.
Klubben kommer att överklaga, så det är oklart när processen är helt färdig.
Hur kommer de att straffas?
För det första är överträdelserna allvarliga. BBC skriver rakt ut att ärendet är det största i sitt slag i Premier Leagues historia. Så risken att de helt städas bort bedöms vara liten.
Men vilket straff som bedöms proportionerligt återstår att se. Det kan bli:
1. Poängavdrag. Då finns ingen fast straffskala, men Everton fick sex poängs avdrag för ett så kallat PSR-brott, vilket är ligans egna ekonomiska regler och inte ska blandas ihop med Uefas.
2. Böter. Det saknas fasta tariffer, så summan på ett eventuellt bötesstraff är omöjligt att spekulera i.
3. Transferförbud. Klubben kan förbjudas från att registrera nya spelare.
4. Uteslutning ur Premier League. Om klubben kastas ur måste det få plats längre ner i det engelska seriesystemet, vilket är snårigt.
5. Förlorade titlar. Under perioden vann City Premier League tre gånger: 2011/12, 2013/14 samt 2017/18. Om de blir av med titlarna innebär det inte automatiskt att tvåorna de säsongerna – Manchester United, Liverpool och Manchester United igen – retroaktivt blir mästare, utan det kan hända att förstaplatserna lämnas vakanta.
Först måste de bli medlemmar i EFL, alltså organisationen bakom Championship, League One och League Two. EFL:s regler säger att nya medlemmar ska börja i fjärdedivisionen. Den regeln går att komma runt, men först efter att medlemmarna i EFL röstar om saken. Så vill Manchester City spela i andradivisionen Championship nästa säsong krävs att andra klubbar godkänner att de får hoppa över League One och League Two.
Det finns ett till scenario, som är mer osannolikt men möjligt: om inte EFL-klubbarna accepterar Manchester City som ny medlem hamnar klubben ännu längre ner, i sammanhanget rena gärdesgårdsserierna i National League-systemet.
Vad kan andra Premier League-klubbar göra?
Kräva massor av pengar. I alla fall i teorin. 2023 fälldes Everton för att ha överskridit Premier Leagues förlustgräns med motsvarande drygt 250 miljoner kronor, vilket förutom sex poängs avdrag ledde till att Burnley stämde dem. Varför? Klubben hävdade att Evertons fusk kostade dem Premier League-platsen – och fick i juni 2026 rätt. Burnley tilldömdes 530 miljoner kronor i retroaktiv ersättning.
Om Manchester City fälls för perioden 2009 till 2018 och samma princip gäller, så kan i princip varenda klubb som kan bevisa att de har lidit konkret ekonomisk skada av Citys framgångar stämma klubben.
Men hur värderar man Manchester Uniteds två andraplatser under perioden, ställt mot vad de hade tjänat om segrarna City inte hade funnits? Hur räknar man ut vad lagen som har förlorat en Champions League-plats till City ska få?
Summorna kan i teorin bli astronomiska. Enligt en uträkning, som kan tas med en nypa salt, från Evening Standard kan potentiella krav från andra klubbar uppgå till sju miljarder kronor.
Klart är i alla fall att Arsenal, Liverpool, Manchester United och Tottenham redan 2024 reserverade sin rätt att kräva skadestånd.
Men vänta, kan alltså Manchester City kastas ur Premier League den här säsongen?
Ja. I teorin i alla fall, även om poängavdrag och fortsatt spel är en betydligt smidigare och därför mer trolig åtgärd. Premier League har meddelat att de vill ha en snabb process, så om kommissionen beslutar om uteslutning kan det bli verklighet, även om det får bedömas ytterst osannolikt.
När är allt klart?
Överklagandet ska ta maximalt tolv veckor och sedan kan beslutet dröja ytterligare en tid. Det pekar mot en dom i januari 2027.
Men man kan räkna med mer dröjsmål. City kommer troligen att dra ut på processen så länge de kan, exempelvis överklaga till High Court, vilket gör att vi inte har ett slutligt svar förrän än bra bit in på 2027.