Krig eller kris under regeringsbildningen – så kan Sverige agera
En väpnad attack mot Sverige, eller ett annat Natoland, skulle kräva snabba beslut. Så hur skulle en övergångsregering kunna agera?
– Man löser det som behöver lösas och hanterar det som inte kan vänta på den nya regeringen, säger Marika Ericson, folkrättsjurist och prefekt vid Försvarshögskolan.
Varningarna för ryska hot duggar tätt nu, i veckan bland annat från USA, Polen och Danmark. Under sommaren har en rad misstänkta hybridangrepp inträffat bland annat i Tyskland, Polen och Baltikum.
Skulle ett angrepp inträffa så kommer övergångsregeringen troligen vara noggrann med att förankra beslut med övriga riksdagen och en tänkbar framtida regering, tror Marika Ericson folkrättsjurist och prefekt vid Försvarshögskolan.
– Men man gör inga jättestora policyskiften eller principbeslut som kommer att påverka framåt, säger hon.
Inget beslut krävs för att försvara
Även myndigheter som polisen och Försvarsmakten har tydliga mandat och kan i stor utsträckning agera själva, om det till exempel skulle inträffa cyberangrepp, sabotage eller kränkningar.
– Vi har en tydlig ansvarsfördelning redan från början som gör att myndigheter har sina uppgifter och de utför man – oavsett om vi är i en regeringsombildning eller om det är en tydlig regering på plats, säger Marika Ericson.
Attack mot grannländer
Även om någon av Sveriges Natogrannar attackeras så kan en övergångsregering skrida till verket.
– Man samlar utrikesnämnden till exempel, och man kommer att samla alla partiledare, det är ju ganska självklart. Vi kommer att få en riksdagshantering också. Så inget av de här besluten kommer att fattas i ett vakuum, säger Marika Ericson.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.