Tonårstjejens budskap när hon ringde 112 förra hösten var tydligt:
– Jag tror jag håller på att bli förföljd av en man.
Hon är mycket uppriven i rösten och förklarar att mannen börjar springa. Operatören på SOS uppmanar kvinnan att fly.
Kort senare hörs kvinnan ropa:
– Nej! Släpp mig! Släpp!
Samtalet bryts och snabbt larmas fjorton polispatruller till parken. En av dem hittar kvinnan till synes livlös i ett buskage.
Först långt senare har den unga kvinnan erkänt att larmet var falskt. I rätten uppgav kvinnan att hon suttit på ett café och skrivit med Chat GPT – samt att AI-konversationen inspirerade henne.
– Tanken var att inte göra det. Men sedan gick det överstyr, sa kvinnan i rätten.
Kammaråklagare Anna Janssons yrkande var att kvinnan skulle dömas för grovt falskt larm, som kan ge fängelse.
Malmö tingsrätt konstaterar att den unga kvinnan är skyldig till brott, men håller inte med om att det är ett grovt falsklarm.
Domen stannar vid 70 dagsböter à 50 kronor, alltså totalt 3 500 kronor.
I domen konstateras att polisens insatser totalt har kostat knappt 400 000 kronor. Men tingsrätten konstaterar att huvuddelen av de pengarna har gått till utredningsinsatser, inte till att omedelbart avvärja den påstådda faran i parken.
Höga kostnader kan enligt rättspraxis vara ett skäl till att klassa ett falsklarm som grovt, med fängelse som möjlig påföljd.
Men Malmö tingsrätt ser inga skäl att döma ut fängelsestraff.
”Förhållandena i detta fall utgörs av ett falskt larm som inte direkt har haft någon större krets människor som målgrupp - den oriktiga uppgiften bestod nämligen av att det förelåg fara för endast en persons liv eller hälsa”, skriver tingsrätten, som var enig i sin dom.
Tingsrätten konstaterar också att ingen människa felaktigt har pekats ut som gärningsman. Kvinnans låga ålder har också vägts in.