Tack för alla fina frågor! Men nu måste jag stänga chatten för i dag och rusa vidare mot fortsatt politikbevakning här på Expressen. Om du inte fick svar denna gång så kommer snart en ny chans. Håll utkik!
Senaste inläggen
Vad som sker i ett extra val är det ingen som egentligen kan säga, vi har inga sådana erfarenheter i modern politisk tid. En del tror att den rödgröna sidan skulle straffas och högersidan stärkas. Andra att småpartier skulle kunna åka ur, och väljarna rösta på stora partier för att säkra en tydlig majoritet för en statsminister. Och så finns också risken att det blir ungefär samma låsta läge som nu. Personligen tror jag inte på partier som säger att de inte räds ett extra val. Det tror jag att alla gör. Inte minst för att det är omöjligt att sia om utgången och för att det är dyrt.
Tror vi är många som förväntar oss ett högre tempo i regeringsbildningsprocessen nu än 2018. Det skulle inte förvåna mig heller om det kräver en rad snabba statsministeromröstningar. När vi börjar närma oss ett extra val kan det börja hända grejer, kanske luckras röda linjer upp då? Den som lever får se.
I sak finns det förstås en möjlighet att bilda en regering av de partier som står mellan V och SD. Alltså MP, S, C, L, KD och M. I praktiken ser det svårare ut.
Det var en sågning som heter duga! Jag tror mer om politiken. Just nu ser det väldigt tufft ut. Men en regering i någon form kommer Sverige att få. Med eller utan extra val (särskrivning av detta är ett påfund jag ogillar, men så ska det skrivas).
Så klart ska vi i media, liksom politiken, ägna oss åt självrannsakan. Men jag delar inte bilden av att vi inte har försökt ge väljarna information. Vi har skrivit, poddat och sagt i tv hur många gånger som helst att det finns röda linjer som riskerar att försvåra en regeringsbildning på den rödgröna kanten. Men när vi har gjort det har vi anklagats för att ägna oss åt politiskt spel. Så jag delar inte uppfattningen om att vi inte har försökt.
Vem som viker sig tror jag få vågar slå fast just nu. Men om det ska bli en rödgrön regering måste någon vika sig och ta en eventuell svekdebatt.
Haha, ja kanske är det butiker som säljer popcorn som tjänar på krisen i regeringsbildningen?
Ja, i landets kommuner och regioner ser vi en rad ovanliga konstellationer. Att det är mer låst på det nationella planet brukar förklaras med skillnaden i uppgifter. I kommuner är politiken mer hands-on, alltså den här skolan ska byggas och den här parkeringsplatsen måste bort, medan man i en regering sysslar med stora, övergripande frågor som rör lagar och landets ekonomi, vilket gör att partiernas ideologi väger tyngre.
Oj, det är en 10 000 kronors fråga! Tror ingen i dag kan säga det. Väljarna har gett S, V, MP och C en knapp majoritet, så om partierna följer väljarnas vilja är det någon form av rödgrön regering som bildas. För att Ulf Kristersson ska få mandaten på sin sida måste han få stöd av fler partier än L, KD och SD. Just nu är det mycket låst.
Det får vi ju se, han har inte mandatmatten på sin sida i detta nu. För att det ska gå måste något parti, kanske framför allt C, vara berett att ändra uppfattning. I nuläget talar ingenting för att C plötsligt skulle ändra uppfattning om SD.
Många tycker att små partier har fått för stort inflytande på senare år. Men jag tror det är mycket långt borta, flera mandatperioder, innan en regering med S, M och SD ens är en möjlig lösning i teorin. Det finns alldeles för stora åsiktsskillnader mellan partierna. Däremot skulle en situation där Sverige hamnar i en mycket djup kris eller ett krig så klart kunna ändra på detta.
Det där är mycket vanlig uppfattning, att sakpolitiken får för lite utrymme. En stor förklaring till det är att den avgörs av vilket styre (vilken regering) det blir som bildas. Och därför har vi i media gång på gång frågat vilka konstellationer som vill styra ihop. Vi har sett att svaren vi fått av de rödgröna partierna inte har gått ihop. Samtidigt har de hela tiden sagt att de kommer att lösa det. Om det blir så avgörs nog under den här höstens talmansprocess.
Nej, det är antalet statsministeromröstningar i kammaren som räknas. Vid fyra omröstningar blir det automatiskt ett extra val.
I den ekonomiska politiken är Centerpartiet något av en udda fågel i det rödgröna samarbetet, det håller jag med om. I valrörelsen sa till och med Ulf Kristersson att C står till höger om M ekonomiskt. Så ja, ekonomiskt kanske många C-väljare hellre ser borgerlig politik. Men samtidigt är C:s nej till SD mycket kraftigt, vilket placerat partiet närmare de rödgröna. C står också nära övriga på Anderssons sida i frågor som t ex klimat och jobb.
Det finns en hel del som menar det, så som du. Alltså att det hade varit bättre om S tydligt sagt nej till V före valet. Andra menar precis tvärtom, att V står nära S i många frågor och att många av S-löftena i valrörelsen (t ex slopat karensavdrag och säkrad finansiering för välfärden) enklast kan genomföras med stöd av V. I denna valrörelse valde S att i stället betona att man kan samarbeta med alla utom SD. Jag gissar att detta är en fråga som kommer att avhandlas i partiernas kommande valanalyser.
SD har före valet varit väldigt tydligt med sitt krav på att antingen sitta i regering eller annars gå i opposition. Även på en pressträff i morse höll Jimmie Åkesson fast vid den linjen, han menade att ett mindre parti måste kompromissa snarare än ett större. Och i nuläget finns ingenting som pekar på att C vill släppa sitt SD-motstånd. Så jag tror den idén faller.
Jadu, många delar din uppfattning om att det är lite sandlåda över det som nu utspelar sig i rikspolitiken. Om partiledarna misslyckas med att komma överens så tror jag risken är stor för att politikerföraktet ökar. Väljarna har röstat och då är det upp till partierna att ta hand om det resultatet.
Jag svarade på i princip samma fråga lite tidigare i chatten. Jag håller inte med om det. Vi har ställt alla frågor gång på gång och väldigt ofta anklagats för att ägna oss åt politiskt spel. Förklaringen bakom våra frågor var just detta, att vi såg att det skulle bli svårt att få till en regering på grund av oförenliga krav från C och V.
Blockpolitiken blev särskilt tydlig i samband med bildandet av alliansen, med Fredrik Reinfeldt (M) som statsminister 2006-2014. Då hade de borgerliga partierna M, KD, L och C ingått ett samarbete och i två år innan dess förhandlat fram vilken politik man skulle föra, för att minska risken för att samarbetet skulle spricka. Analysen som hade gjorts var att de borgerliga partierna var tvungna att hålla ihop för att man skulle kunna besegra Socialdemokraterna. Alliansblocket finns inte längre, men tanken om sammanhållning på högerkanten är i högsta grad levande. Och det har i sin tur lett till att det också pratas om ett rödgrönt block. Magdalena Andersson och S har dock upprepat att de vill bort från blockpolitiken, och därför kan tänka sig att samarbeta med alla utom SD.
Regeringsfrågan är långt ifrån löst. Dödläge råder och i skrivande stund finns det inte ens ett sonderingsuppdrag hos någon av partiledarna.
Vad blir nästa steg? Expressens politikreporter Max V Karlsson chattar med läsarna från klockan 12.00 men redan nu kan ni skicka in era frågor här.