Fjord
Regi Cristian Mungiu, med Renate Reinsve, Sebastian Stan, Lisa Carlehed, Lisa Loven Kongsli, Henrikke Lund-Olsen.
En konservativt kristen familj med rumänskt ursprung kolliderar med det skandinaviskt sekulära.
”Fjord” tvingar oss att hålla två tankar i huvudet samtidigt.
DRAMA. Guldpalmsvinnande ”Fjord” är inspirerad av ett känt fall om ett norskt-rumänskt par som fick sina fem barn omhändertagna av norska socialtjänsten efter misstankar om barnmisshandel.
Föräldrarna spelas av Renate Reinsve och Sebastian Stan i en mycket imponerade flerspråkig dans där replikerna sömlöst skiftar mellan engelska, norska och rumänska. Även Lisa Carlehed visar prov på ett brett register i rollen som den svenska grannen och advokatfrun.
Minimala insatser
Efter flytten från Bukarest till det norska lokalsamhället gör den rumänske pappan Mihai och hans norska fru Lisbet minimala insatser för att passa in. De ansluter sig till den lokala pingstkyrkan, missionerar i smyg och håller fast vid sina strikta kristna regler: inga mobiler, inget dansande. Barnen blir straffade om de inte ber.
Plötsligt upptäcker läraren ett blåmärke på tonårsdottern Elia (Vanessa Ceban) i samband med en brottningsmatch på idrotten. Hörsägen bekräftar lärarens misstankar och hon anmäler föräldrarna till socialtjänsten.
Barnen omhändertas. Rättegångsdramat inleds. Föräldrarna blir social paria och betraktas som utövare av religiös traditionalism.
När Rumäniens ambassad engagerar sig uppstår ett medieuppbåd. Mot bakgrund av att norska socialtjänstens bedömningar står sig i omkring 90 procent av fallen får Rumäniens ambassadörs hänvisning till erfarenheten av kommunismen en särskild laddning: de vet hur farligt det kan vara när en institution får all makt.
Kontrollerad balans
Dubbla guldpalmsvinnaren Cristian Mungiu är inte feg för att rannsaka auktoritära system. Men den här gången har han skapat en kontrollerad balans mellan två väsensskilda europeiska upplevelser som bottnar i helt olika värdegrunder.
Vid ett tillfälle slutar filmen handla om barnen och i stället frågar den om sekulära institutioner verkligen har rätt att konfrontera kulturellt konservativa ideal. Lika obekvämt blir det att följa föräldrar som är våldsamma utan att de vet om det.
”Fjord” är en film som tvingar biopubliken att ha två tankar i huvudet samtidigt. En film som ger prov på att sanningen slutar existera när alla parter är övertygade om att de står på sanningens sida.
Med det sagt: en mycket nödvändig kommentar i postsanningens tidevarv.
Visas på bio.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram, Bluesky, Threads och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.