”Vägen mot utfasning”, populärt kallad Styrmedelsutredningen, är på remiss till den 30 oktober. Med 771 sidor och otaliga förslag inom hela klimatomställningen är det inte så konstigt att nästan bara 2030-sekretariatet hunnit med att svara ännu. Men många företag, branschorgan, miljöorganisationer och kommuner har redan gett sina första inspel – huvudsakligen positiva. Utifrån det kan vi identifiera sex förslag som snabbt kan beslutas om, tre som behöver utredas vidare och fyra som knappast blir av.
Sex viktiga förslag som kan förverkligas i närtid:
- Sänkt skatt på el. Utredningen slår fast att en snabbt ökad andel elfordon är central för att klara klimatmålen, och att Sveriges höga skatt på el är i vägen. De föreslår en skattesänkning på el med 20 öre/kWh, vilket skulle föra Sveriges nivå närmare våra grannländers. Partier från båda block har gått till val på lägre elskatt, vilket också är ett sätt att slippa hålla på med dyra och svårförutsägbara återbetalningar. Många av remissinstanserna vill gå längre, ända ner till Danmarks 0,8 öre per kWh som är EU:s miniminivå. För att det inte ska bli alltför dyrt kan sänkningen begränsas till el för laddning av fordon – det går numera att hålla isär från annan el.
- Höjd inblandning av förnybart. Utredningen konstaterar att klimatmålen nu är så nära i tid att befintliga fordons utsläpp också måste ner, vilket främst sker genom att öka andelen förnybara drivmedel i den fossila bensinen och dieseln. Andelen blir kanske inte exakt de föreslagna 21 % 2028, 23 % 2029, 25 % 2030 och höjda nivåer därefter, men räkna med något åt det hållet. Eftersom de fossila drivmedlen samtidigt oundvikligen blir dyrare, blir prisökningen knappast som förra gången reduktionsplikten höjdes, vilket pekar på att förslag från Socialdemokraterna och Centerpartiet om stora statliga upphandlingar av biodrivmedel knappast förverkligas – till drivmedelsbranschens lättnad.
- Stärkt premie för tunga el- och gasfordon. Styrmedelsutredningen konstaterar att omställning gått trögt för lastbilar, bussar och arbetsmaskiner, mycket för att premien man fått för att ”välja rätt” inte motsvarat vinsten av att fortsätta köra på diesel. Nu föreslås högre, enklare och mer enhetliga premier till och med år 2030 – och så lär det bli. Det är viktigt att snabbt få såna förändringar på plats eftersom marknaden annars sätts på paus tills de bättre villkoren börjar gälla.
- Högre skatt på drivmedel. I valrörelsen var det omöjligt att säga det egentligen självklara – fossila drivmedel behöver bli dyrare för att omställningen ska skjuta fart. Inte heller nu kommer det att vara ett attraktivt budskap, så de höjningar som utredningen bedömer som nödvändiga blir framför allt i form av att dagens skattenedsättningar löper ut utan att förlängas. Den första löpte ut 1 oktober, nästa större höjning sker 1 december. Därefter stiger priset på fossila drivmedel successivt från början av 2028 då ETS2 införs.
- Utvecklad bonus malus-beskattning. Bilar med hög klimatpåverkan har förhöjd fordonsskatt de tre första åren – malus. Styrmedelsutredningen slår fast att det är märkligt att skatten därmed sänks efter tre år, lagom tills den kommer ut på andrahandsmarknaden. De föreslår att malusskatten förlängs till fem år, höjs till 25 kr/g och tas ut för alla utsläpp över 95 g/km. Dessutom föreslås att stimulansen för laddhybrider tas bort, eftersom de huvudsakligen körs på bensin. Allt detta är attraktivt för politiken, eftersom det innebär ökade intäkter och bättre möjligheter att finansiera en ökad elbilssatsning.
- Smartare miljözoner. Utredningen föreslår att den befintliga klass 3- miljözonen för fordon delas upp i två; en för personbilar och en för lastbilar och bussar. Det kostar inte staten något, ger kommunerna ett extra verktyg för att nå sina klimat- och luftkvalitetsmål och har varit väldigt framgångsrikt i Nederländerna, så räkna med att det blir av. Kanske blir det uppdelat i flera klasser, så att man kan ställa högre krav på lätta lastbilar än på tunga, eller hålla isär stadsbussar och långfärdsbussar.
Tre förslag som behöver utredas vidare:
- Beteendeskiftet. Utredningen tycker ”det är vanskligt att förlita sig på stora effekter på utsläppen av växthusgaser till följd av sådana åtgärder”, alltså förändrat beteende. Men, som 2030-sekretariatet konstaterar i sitt remissvar, stora beteendeskiften har återkommande skett snabbt medan t.ex. nya stambanor tar lång tid. Utredningens få förslag på beteendesidan är dock just såna som tar tid, t.ex. ”att bygga tätt och funktionsblandat”, eller så allmänt hållna att de inte går att fatta beslut om – som att ”förbättra kollektivtrafik och underlätta för gång och cykel”. Här behöver politiken alltså utan stöd i utredningen besluta om vilken stimulans kollektivtrafiken ska få efter att det halverade priset på periodkort löper ut till årsskiftet.
- Avståndsbaserad vägskatt. Styrmedelsutredningen konstaterar att Sverige och Luxemburg är ensamma kvar i det gamla Eurovignette-systemet för beskattning av tung trafik. Det är hög tid att ställa om till utsläpps- och avståndsbaserade avgifter, men de utredningar som redan gjorts är inte tillräckligt konkreta utan en ny behövs. Troligen tillsätts den tidigt och hålls relativt kort för att kunna gå till beslut hösten 2027.
- Återbetald elskatt. För att särskilt stimulera elektrifieringen av tung trafik, har åkerinäringen föreslagit en återbetalning av energiskatt för deras laddning. Det var tänkt att kunna införas snabbt, i väntan på en generellt förändrad energiskatt, men utredningen föreslår att det ”analyseras vidare”. Räkna med en snabb och avgränsad utredning – om inte den sänkta skatten på laddel kommer så snabbt att det inte behövs.
Fyra förslag som knappast blir av:
- Sämre stimulans till elbilar. Utredningen tycker att stimulansen till eldrivna förmånsbilar är överdrivet stor, och vill fasa ut det sänkta förmånsvärdet för laddhybrider, el- och gasbilar till 2031. Kanske har de rätt på pappret, men i verkligheten skulle det vara ett hårt slag för elbilsförsäljningen och en negativ signal för tilltron till omställningen.
- Nationell utsläppshandel. När Styrmedelsutredningen tillsattes, hade den som en av sina främsta idéer att införa en nationell utsläppshandel, vilket också varit en käpphäst för klimatminister Pourmokhtari. Men utredningen konstaterar att det tidigast kan införas 2030, efter ETS2 och nya styrmedel EU. Dessutom visar deras beräkningar att det ”skulle medföra högre pumppriser jämfört med ett inblandningskrav”; en utvecklad reduktionsplikt är alltså mer kostnadseffektiv och blir vägen framåt.
- Avvecklad koldioxidskatt. Utredningen vill på sant nationalekonomiskt vis samordna skatter som har liknande syften, och föreslår att koldioxid- och energiskatten slås samman till en energiskatt 2028, samtidigt med införandet av ETS 2. Men för politiken är koldioxidskatten ett välkänt, tacksamt och lönsamt verktyg, och konsekvenserna av att avveckla koldioxidskatten är svåröverskådliga. Dessutom skulle det se illa ut om Sverige, som var näst först i världen att inför koldioxidskatten, blir först att också avskaffa den.
- Beskattade biodrivmedel. Styrmedelsutredningen föreslår att reduktionsplikten år 2031 omvandlas till en kvotplikt, så att man då inte längre utgår ifrån klimatnyttan utan fokuserar på mängden biodrivmedel. Samtidigt ska rena biodrivmedel som HVO100 föras in i pliktsystemet och skattebefrielsen för biodrivmedel tas bort. Men Tidöregeringen fick nyligen hos EU-kommissionen igenom fortsatt skattebefrielse för biodrivmedlen fram till år 2032 och de rödgröna vill agera mer kraftfullt – inte mindre.
Styrmedelsutredningen slår själv fast att deras förslag inte räcker för att nå klimatmålen. Det är en viktig grund till varför man kan förvänta sig en del förslag utöver vad utredningen föreslår, och till att de förslag utredningen har som försvårar omställningen inte landar särskilt väl. Men med de justeringar och komplement till utredningens förslag som presenteras här kommer vi en bra bit på väg. Räkna med att det sker.
Mattias Goldmann är grundare av 2030-sekretariatet och en av Sveriges mest tongivande röster inom hållbara transporter.